Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen.

Inledningsvis kommer jag gå igenom vad som gäller generellt, för att sedan kommentera din situation och avsluta med en rekommendation om hur man kan gå vidare.

Jag förstår det som att du vill veta om du har rätt till en del av bilen fastän du inte är registrerad ägare och om du då kan kräva att hela bilen säljs och att du får din del av köpeskillingen.

Bil räknas inte som samboegendom
Det ska inledningsvis sägas att den egendom som sambor förvärvat gemensamt som utgör samboegendom ska delas lika vid ett samboförhållandes upphörande enligt 8 § sambolagen. Samboegendom utgörs enligt 3 § sambolagen av bostad och bohag vilket innebär att en bil inte kan räknas som samboegendom vilket utesluter sambolagens regler om fördelning av egendom i detta fall.

Egendom med flera ägare
Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (samägandelagen) innehåller regler om då två eller flera personer äger egendom tillsammans och därmed är delägare av egendomen.

Man skiljer mellan öppen och dold samäganderätt. Öppen samäganderätt innebär att ägare framträder utåt som ägare till egendomen, exempelvis genom registrering som bilens ägare. Dold samäganderätt innebär att man äger egendom men inte framträder utåt som ägare.

Dold samäganderätt
Dold samäganderätt är inte reglerat i lag utan har utvecklats genom rättspraxis. För att dold samäganderätt ska anses föreligga ska tre kriterier vara uppfyllda:

1. Egendomen har förvärvats för gemensamt bruk,
2. den som inte är registrerad ägare ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet, och
3. det fanns en uttrycklig eller åtminstone underförstådd överenskommelse om ägandet ska vara gemensamt.

Vid bedömningen av om det föreligger en dold samäganderätt tar man också hänsyn till de förhållanden som förelegat vid tidpunkten för köpet av egendomen. Om kriterierna 1 och 2 är uppfyllda så presumeras det att dold samäganderätt föreligger. Om den registrerade ägaren kan bevisa att det inte föreligger en dold samäganderätt så bryts presumtionen. Det kan exempelvis göras genom att den registrerade ägaren bevisar att hen fått egendomen i gåva eller att det ekonomiska bidrag andra delägare tillskjutit är en sorts hyresbetalning för att de ska få använda egendomen.

Försäljning av hela egendomen
Enligt 2 § samägandelagen är huvudregeln att åtgärder som rör den samägda egendomen som helhet kräver samtliga delägarnes samtycke. 6 § samägandelagen säger dock att varje delägare har rätt att vända sig till tingsrätten för att ansöka om att hela egendomen ska bjudas ut till gemensam försäljning på offentlig auktion. 

Försäljningen sköts då enligt 8 § samägandelagen av en god man som utses av rätten. Det är gode mannen som skriver köpebrev och fördelar köpeskillingen mellan delägarna. Tingsrätten kan, på begäran av en delägare, sätta en minimigräns för försäljningen enligt 9 § samägandelagen, i övrigt sköts försäljningsvillkoren av gode mannen.

Kostnaden för gode mannen delar delägarna på i lika stor del som de äger egendomen enligt 15 § samägandelagen. Även om delägarna inte är överens om att anta ett bud vid försäljningen kommer det högsta budet som överstiger det enligt 9 § samägandelagen satta minimipriset automatiskt att ses som antaget enligt 12 § samägandelagen.

Tingsrätten får inte fatta ett beslut om försäljning av hela egendomen om den delägare som motsätter sig försäljning kan visa på synnerliga skäl för att egendomen inte ska säljas just nu. Till synnerliga skäl räknas inte en allmän ovilja att sälja egendomen.

Det finns inget som hindrar den eller de delägare som inte vill sälja egendomen att lägga bud på hela egendomen på den offentliga auktionen och på så sätt köpa ut övriga delägare.

Försäljning av endast delägarens del
Motsatsvis säger 2 § samäganderättslagen att en delägare inte behöver övriga delägares samtycke för beslut som rör enbart dennes del av egendomen, alltså inte egendomen som helhet. Delägaren bestämmer fritt över sin egen del av egendomen och kan därmed sälja sin del utan andra delägares samtycke.

Samägandeavtal
Samägandelagen är en dispositiv lag. Det innebär att den viker för sådant som delägarna har avtalat om rörande egendomen, exempelvis hur samägandet ska upplösas. Finns det inget avtal gäller samägandelagen.

Din situation
Eftersom din fråga inte nämner något om ett avtal antar jag att något sådant inte finns. Av det som framkommer i din fråga skulle jag bedöma det som att kriterierna för dold samäganderätt är uppfyllda och att du därmed är delägare av bilen.

Som delägare har du rätt att sälja din del av bilen utan övriga delägares samtycke. Antagligen är det ganska svårt att sälja en andel i en bil varför alternativet att begära försäljning av bilen genom ansökan hos tingsrätten om offentlig auktion är det som är aktuellt för dig. De andra delägarna måste för att skjuta upp en försäljning ha synnerliga skäl för att en försäljning inte ska ske just då.

Rekommendation
Jag rekommenderar i första hand att du försöker komma överens med övriga delägare, alltså din före detta sambo och hens styvfar) om hur ni ska gå vidare. Om ni har svårt att komma överens finns alltid möjligheten att begära försäljning hos tingsrätten.

Det finns både för- och nackdelar med en offentlig auktion. Fördelarna är bland annat att det kan generera en högre köpeskilling än om övriga delägare skulle lösa den delägaren som vill sälja samt att det kan ske omgående om inga synnerliga skäl finns.

Nackdelar är exempelvis att det tillkommer kostnader för försäljning och god man samt att det inte är säkert att den delägare som vill ha bilen kvar är högstbjudande på auktionen och bilen säljs då till någon annan.

Kanske kan upplysning om nackdelarna med en framtvingad försäljning verka motiverande för att ni ska kunna komma överens utan tingsrättens hjälp.

Om du vill ha vidare rådgivning kan du boka en telefontid hos Familjens Jurist för ytterligare råd i ditt ärende.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor och tveka inte att kontakta Fråga Juristen igen om du har andra frågor.