Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om möjligheten att anmäla din chef för förtal. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt brottsbalken (BrB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.   

Tryck- och yttrandefrihet

TF och YGL är två av Sveriges grundlagar. Om en skrift eller ett meddelande omfattas av TF eller YGL får endast den lagen tillämpas som straff- och processlag och alltså inte de vanliga reglerna i BrB, jfr 1 kap. 9 § TF och 1 kap. 14 § YGL.

TF och YGL:s syfte är att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande, 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL. För att en uppgift ska omfattas av TF eller YGL måste uppgiften falla inom lagarnas syfte. TF reglerar, förenklat sagt, yttrandefrihet i skrifter medan YGL reglerar yttrandefriheten inom vissa tekniska medel. Jag har svårt att tro att intranätet omfattas av YGL:s syfte. Därav borde de vanliga brottsreglerna i BrB i stället vara tillämpliga.

TF är tillämplig för skrifter som har framställts i tryckpress och för skrifter som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik, 1 kap. 2 § TF. Vidare krävs det att skriften är utgiven, dvs att den har spridits på något sätt i Sverige, 1 kap. 3 § TF.

Utifrån din fråga uppfattar jag det som att din chef dels har publicerat en text på intranätet, dels lämnat uppgifter till stadens tidning vilket ledde till publicering. Tidningen borde vara framställd i tryckpress, ha spridits i Sverige och beroende på tidningens syfte kan TF bli tillämplig. TF har ett skydd för tryckta skrifter som bland annat kommer i uttryck genom att endast de brott som finns i TF kan bli aktuella och att endast en person kan bli ansvarig för tryckfrihetsbrott, 7–8 kap. TF. Trots TF:s skydd kan vissa uttalanden vara straffbelagda.

Tryckfrihetsbrott

I 7 kap. 2–20 §§ TF framgår tryckfrihetsbrotten. Om en skrift omfattas av TF kan alltså endast de brott som framgår i de bestämmelserna vara tillämpliga. Vidare krävs det att brotten även är straffbelagda i brottsbalken. Förtal är straffbelagt både i TF och i BrB. Nedan kommer jag att gå igenom reglerna för förtal i TF. Bestämmelsen motsvarar förtal enligt BrB. Därav är det samma förutsättningar som måste vara uppfyllda trots att intranätet antagligen omfattas av BrB:s regler och tidningen av TF:s regler.

Förtal

För att förtal ska bli tillämpligt krävs det att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 1 § BrB. Ett utpekande behöver inte innebära att en person namnges. Det räcker med att andra förstår vem som avses i skriften.

Med missaktning menas att uppgiften ska vara nedsättande och få den utpekade att framstå som sämre för sin omgivning. Uppgiften behöver vara av sådan karaktär att den typiskt sätt medför andras missaktning. Rena värdeomdömen utgör som regel inte förtal utan det krävs att sanningshalten i uttalandet kan mätas. Det typiska fallet av förtal är att beskylla någon för att ha begått ett brott.

Om du genom utpekandet i tidningen och/eller intranätet går att identifiera samt att uppgifterna får dig att framstå som sämre för din omgivning, föreligger förtal i teknisk mening. Förtal i teknisk mening kan dock vara tillåten om det var försvarligt och uppgiften var sann eller om det fanns rimlig anledning att tro att den var sann, 7 kap. 3 § 3 st. TF och 5 kap. 1 § 2 st. BrB.

Försvarlighetsbedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. I huvudsak rör det sig om att väga allmänintresset av att en uppgift får lämnas mot den enskildes anspråk på anseende och integritet. Bedömningen om förtalet var försvarligt kan i vissa fall vara enkel, t ex. om en tidning skriver om en fällande morddom och namnger den dömda. En sådan publicering är många gånger, i princip alltid, försvarlig. Efter förvarlighetsbedömningen prövas om uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för den. Det är den som har lämnat uppgiften som måste bevisa detta.

Ansvar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken

Om tidningen omfattas av TF kan endast en person bli ansvarig. Det är en av de stora skillnaderna mot om BrB blir tillämplig. En tidning är oftast en periodisk skrift och då är det utgivaren som blir ansvarig i första hand, 8 kap. 1 § TF. Därefter följer en så kallad ansvarskedja där endast ägaren, tryckaren eller spridaren kan bli ansvariga, 8 kap. 3–5 TF. En person som lämnar uppgiften till t ex. en tidning kan inte bli ansvarig för tryckfrihetsbrottet förtal. Det är en av skyddsreglerna i TF. Detsamma gäller för YGL.

Som redan nämnt borde intranätet inte omfattas av YGL utan av BrB. I de fallet kan flera bli ansvariga.

Din situation

Oavsett om uppgifterna i tidningen eller intranätet omfattas av TF/YGL eller inte kan bestämmelsen om förtal bli tillämplig. En stor skillnad beroende på vilken lag som blir tillämplig är vem som blir ansvarig för brottet. Om uppgifterna omfattas av TF/YGL kan inte meddelaren, dvs. din chef, bli ansvarig men om uppgifterna omfattas av BrB i stället kan din chef bli ansvarig.

För att förtal ska föreligga krävs det, som redan nämnt, att du är (1) utpekad genom uppgifterna, (2) att uppgifterna är ägnade att utsätta dig för andras missaktning, (3) att det inte var försvarligt och (4) att uppgifterna är osanna eller att de inte fanns skälig anledning att tro de var sanna. Det är svårt för mig att göra en närmare bedömning av rekvisiten utifrån de omständigheter som du nämner.

Rekommendation  

För att göra en fullständig bedömning av om din chef har gjort sig skyldig till förtal skulle jag behöva mer information. Det kan därför vara bra att boka en tid med en av våra jurister som kan ta hänsyn till samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist här.