Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

Hur upprättar man en orosanmälan?

Hej!
Vår dotter har blivit orosanmäld för att barnen, som är våra barnbarn, ej mår bra hos henne. Deras far är väldigt manipulerande och har duperat socialtjänsten. Han har varit med när socialtjänsten har träffat barnen. 

Vad får och kan vi som mormor och morfar göra? Vi vill träffa socialtjänsten och ge vår version av allt.

Rådgivarens svar

2020-12-10

Hej! Tack för att ni vänder er med er fråga till Fråga Juristen.

Jag förstår det som att ni undrar vad ni som morföräldrar kan göra för att få kontakt med socialtjänsten rörande era barnbarn. Inledningsvis kommer jag gå igenom hur orosanmälan upprättas och vad som händer när en orosanmälan gjorts, för att sedan kommentera er situation och därefter avsluta med en rekommendation om hur ni kan gå vidare.

Anmälan till socialtjänsten
Regler om anmälan till socialtjänsten finns i socialtjänstlagen (SoL). En sådan anmälan brukar kallas orosanmälan då man är orolig för ett barns mående av någon anledning.

En orosanmälan kan göras av vem som helst och alla som misstänker eller vet att ett barn far illa rekommenderas att anmäla detta till socialnämnden enligt 14 kap 1c § SoL.

Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om man av någon anledning inte vet var barnet bor kan den kommun där barnet befinner sig hjälpa till att guida anmälaren rätt. En orosanmälan har inga formella krav och kan lämnas exempelvis muntligt eller skriftligt.

Om man är osäker på om man ska göra en anmälan eller inte kan man alltid fråga socialtjänsten om råd, även utan att avslöja barnets identitet. Om man väljer att uppge barnets identitet kan socialtjänsten vara tvungen att hantera samtalet som en orosanmälan beroende på den situation som föreligger.

Anmälningsskyldiga
Vissa personer, exempelvis sjukvårdspersonal och skolpersonal, är anmälningsskyldiga rörande saker som de får kännedom eller misstanke om i sitt arbete eller i sin verksamhet enligt 14 kap 1 § SoL. Dessa anmälningsskyldiga personer måste genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Även om en orosanmälan inte har några formella krav bör den som är anmälningsskyldig upprätta anmälan skriftligt.

Övriga anmälare
Som privatperson kan man vara anonym när man anmäler, det förutsätter dock att man inte berättar vem man är när man kontaktar socialtjänsten. Om man uppger sin identitet kan man alltså inte be om att få vara anonym i efterhand.

Vad händer när anmälan är gjord?
Normalt kan den som gjort en anmälan få information om att din orosanmälan har tagits emot och vem den tagits emot av.

Socialnämnden får enligt kap 14 kap 1b § SoL informera personer som är anmälningsskyldiga om utredning har inretts, inte har inretts eller om det redan pågår en utredning. Denna information kan bara lämnas ut till den anmälningsskyldige om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att lämna ut informationen.

Socialnämnden bör enligt 14 kap 1a § SoL erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den anmälningsskyldige som gjort anmälan ett möte, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa.

Er situation
Ni kan som morföräldrar upprätta en orosanmälan rörande era barnbarn hos socialtjänsten i den kommun där era barnbarn bor. På Sveriges kommuner och regioners hemsida finns en lista över alla Sveriges kommuner och därifrån kan man klicka sig vidare till aktuell kommuns socialtjänsts kontaktuppgifter. Socialtjänsten är skyldig att ta upp er anmälan vilken som nämnt kan ske muntligt eller skriftligt.

Som visat ovan kan ni som morföräldrar och därmed privatpersoner - alltså inte anmälningsskyldiga personer - inte ta del av någon information från socialtjänsten utöver att er anmälan mottagits och vem. Alla som arbetar på socialtjänsten har en lagstadgad tystnadsplikt enligt 15 kap SoL.


Rekommendation
Jag rekommenderar att ni upprättar en orosanmälan hos socialtjänsten i den kommun där era barnbarn bor för att ge er version av det hela. Även om socialtjänsten har tystnadsplikt finns det inget som hindrar parter i ärendet, exempelvis er dotter, från att delge er information om ärendet om er dotter vill det.

Jag hoppas att ni känner att ni har fått svar på er fråga och tveka inte att kontakta Fråga Juristen igen om ni har andra frågor.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.