Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Övergrepp i rättssak

Övergrepp i rättssak regleras i 17 kap. 10 § brottsbalken. Regeln lyder:

Den som med våld eller hot om våld angriper någon [m.m] döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år. Detsamma gäller den som med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon för att han eller hon avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Som jag förstår så har mamman inte utsatt dig för våld eller hot om våld. Därför är inte regelns första halva tillämplig (och jag har därför klippt bort denna). Vi får därför gå in på regelns andra halva. Det är tydligt att du har blivit utsatt för åtminstone olägenhet. Det är också tydligt att det är för att du har pratat med din psykolog, som sedan har gjort en orosanmälan. Frågan är dock om ditt samtal med psykologen utgör ett sådant kvalificerat vittnesmål som krävs enligt paragrafen.

Din psykolog skyddas av regeln, i och med att denne orosanmäler till en myndighet (socialnämnden). Frågan är om du, som inte anmäler hos en myndighet utan "vittnar" hos din psykolog, är skyddad. I förarbetena (texter som används för att tolka lagen) sägs följande: "Vidare avses utsaga som någon avger i annan egenskap än som vittne hos en offentlig myndighet för att åstadkomma utredning." Det verkar alltså vara av betydelse att man ska prata med en myndighet, vilket du inte har gjort (som jag förstår dig). Som jag tolkar lagen är du alltså inte skyddad av regeln om övergrepp i rättssak.

Det här svaret gäller dock endast just den situation du beskrivit i din fråga, att mamman "är på dig" för att du ska säga till socialen att det inte är så farligt hemma. Du har då inte hindrats från att vittna inför socialen och inte heller straffats för att ha gjort det (du har snarare straffats för att du pratade med din psykolog). Men om det är så att du på något sätt hindras från att prata med socialen, så blir situationen en annan.

Rekommendation

Jag rekommenderar trots allt att du gör en polisanmälan. Dels kan det vara så att jag har fel och att mammans handlande visst utgör övergrepp i rättssak, dels kan det vara så att det utgör annat brott, exvis försök till olaga tvång. Man ska polisanmäla även om det inte är säkert att det man utsatts för utgör brott, så länge man har ett "riktigt" problem, vilket du i allra högsta grad har. Om åklagare väljer att inleda en förundersökning och sedan väcka åtal kan det vara bra för dig att ha ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde hjälper dig under processen och ser till att du förstår allt som händer samt tar tillvara dina rättigheter (även om åklagaren också gör det). I sådana fall kan du kontakta en av våra jurister – de agerar målsägandebiträden.

Jag hoppas att det var svar på din fråga. Om det är något som är oklart, om jag missade någonting i din fråga, eller om du helt enkelt undrar någonting annat, så är du välkommen att ställa en ny fråga.

Med vänlig hälsning,
Helmer