Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Arv

En persons kvarlåtenskap ska efter dennes bortgång fördelas genom arv. Detta regleras i ärvdabalken. Enligt huvudregeln är det bröstarvingarna (barnen) till den avlidne som ärver, 2 kap. 1 § ÄB.

Hur mycket arv varje arvinge ska få bestäms av arvslotten och laglotten. Arvslotten är den del som tillkommer varje bröstarvinge, dvs. finns det tre bröstarvingar består varje bröstarvinges arvslott av en tredjedel av kvarlåtenskapen.

Laglotten utgörs av hälften av arvslotten. Det är denna del som är skyddad från till exempel testamentstagare (andra än bröstarvingar som enligt testamentet har rätt till arv). En person kan alltså inte testamentera bort så mycket att det inkräktar på bröstarvingarnas laglott.

Förskott på arv

Vad en bröstarvinge fått i förskott på arv är denne skyldig att avräkna från sin laglott. Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska allt som en person ger till sina bröstarvingar ses som förskott på arv, om inte annat angetts eller av omständigheterna måste ha varit avsett. Undantag görs för vad som ingår i en förälders vanliga underhållsskyldighet, sedvanliga gåvor såsom födelsedagspresenter mm.

Att gåvan ska ses som förskott endast om inte annat angetts eller av omständigheterna måste ha varit avsett betyder att givarens avsikt är avgörande. Har givaren t.ex. angett i gåvobrev att gåvan inte ska utgöra förskott på arv, eller framgår det på något annat sätt så ska ingen avräkning ske och gåvan betraktas som en helt vanlig gåva.

Regeln innebär att om förskottet är lika stort, eller större än laglotten, har bröstarvingen inte längre någon rätt till arv. Någon återbäringsskyldighet kan dock inte bli aktuell enligt denna regel. Det är värdet på gåvan vid gåvotillfället som ska användas.

Förstärkt laglottsskydd

Det finns en ytterligare regel för vissa särskilda gåvor i 7 kap. 4 § ÄB. Enligt denna regel blir mottagaren, om gåvans värde överstiger laglotten, återbäringsskyldig för överskjutande belopp. Den gäller dock enbart för två typer av gåvor:

• Gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller trodde att döden var nära förestående) eller
• Gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av bortgiven egendom.

Gemensamt för båda gåvorna är att de anses vara likvärdiga med ett testamente. Syftet med regeln är nämligen att hindra att givaren kringgår laglottsskyddet genom att ge bort egendom på ett sätt som inte är tillåtet att göra i ett testamente.

Regeln skiljer sig från regeln om förskott på tre viktiga punkter:

• Den omfattar alla gåvomottagare, inte bara arvingar till givaren.
• Givarens avsikt spelar ingen roll. Om gåvan t.ex. ges till en bröstarvinge så saknar det alltså betydelse om givaren angett att gåvan inte ska ses som förskott.
• Det är värdet på gåvan vid dödstillfället som gäller istället för värdet vid gåvotillfället.

Vad räknas som gåva?

Vanligtvis är det tydligt om en transaktion är en gåva, en försäljning eller något annat. Ibland kan det dock uppstå situationer där gränsdragningen blir svår. En sådan situation är då egendom säljs till underpris. Ska detta ses som köp eller gåva?

Hur strängt begreppet ”gåva” ska tolkas skiljer sig något mellan olika rättsområden, t.ex. mellan skatterätten och arvsrätten. I arvsrätten ska begreppet tolkas brett och innefattar därför även exempelvis underprisförsäljningar, när underpriset inte kan motiveras av andra skäl. Gåvan består då i mellanskillnaden mellan det betalade priset och marknadsvärdet.

Detta gäller oavsett om det rör förskott på arv eller det förstärkta laglottsskyddet.

Rekommendation

Att mellanskillnaden mellan det betalade priset och marknadsvärdet för fastigheten ska ses som en gåva är klart. Som framgår av din fråga antecknades i gåvobrevet att gåvan inte skulle utgöra förskott på arv. En sådan föreskrift gäller och gåvan ska därför inte anses utgöra förskott på arv.

Däremot kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras i ditt fall. Här spelar föreskriften ingen roll. Det enda tveksamma är om det går att säga att dina föräldrar behöll den huvudsakliga nyttan av fastigheten fram till sin död, med tanke på att de flyttade därifrån innan de dog. Här blir det relevant hur kort innan dödstillfället de flyttade ut och när/om din bror flyttat in.

Dessutom krävs såklart för att regeln ska bil aktuell att värdet på gåvan inkräktar på din laglott. Här är det viktigt att komma ihåg att det är värdet vid dödstillfället, inte vad värdet var 2008.

Vill du ha vidare rådgivning kan jag rekommendera dig att boka tid hos Familjens jurist, där du kan få hjälp av en jurist som kan reda ut mer exakt vad som gäller i ditt fall.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.