Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Falsk tillvitelse

Jag utgår i mitt svar från att du med "misstänksam tillvitelse" menar att du är misstänkt för något av brotten falsk tillvitelse eller vårdslös tillvitelse. Om så inte är fallet och din fråga handlar om någonting annat, så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga och då gärna förtydliga ytterligare vad det är som har hänt och vad som står i det brev du har fått. Så till brotten, som båda regleras i brottsbalken.

Den som [...] hos [...] myndighet sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet [...] döms, om myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak, för falsk tillvitelse...

Om han eller hon inte insåg men hade skälig anledning att anta att utsagan var sanningslös, döms för vårdslös tillvitelse...

För att uppfylla rekvisiten (kriterierna) i paragrafen krävs alltså
1. att du har kontaktat en myndighet, och
2. sanningslöst
3. tillvitat någon annan en brottslig gärning eller påstått besvärande omständighet,
4. för vilken myndigheten är skyldig att upprätta anmälan.

Till att börja med så har du till socialtjänsten ("myndighet") skickat en orosanmälan ("myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak"). Av din fråga framgår inte huruvida innehållet i din orosanmälan "tillvitar någon annan en brottslig gärning" eller "påstår besvärande omständighet". Misskötsel av barn kan ju ske på många sätt. Men orosanmälningar brukar av sin natur innehålla påståenden om besvärande omständigheter, det är ju vanligtvis på grund av sådana som man anser sig behöva göra en orosanmälan. Jag utgår därför från att dina påståenden om att mamman misskötte sina barn åtminstone anses som påståenden om besvärande omständighet. Frågan blir således huruvida det här påståendet var sanningslöst och i sådant fall huruvida du visste, eller borde ha vetat det.

Eftersom att jag inte vet vad din orosanmälan innehöll har jag svårt att uttala mig om huruvida ditt påstående har varit sanningslöst eller inte. Jag kan däremot förklara vad som menas med paragrafens andra stycke – vårdslös tillvitelse. Även om du inte visste att uppgiften du lämnade till socialtjänsten var falsk (sanningslös) kan du ändå dömas till vårdslös tillvitelse ifall du hade skälig anledning att tro att uppgiften var falsk. Ett banalt exempel på en sådan situation är ifall du går på stan och en främling går fram till dig och säger "Hej. X slår sina barn. Hejdå". Även om du litar på den här personen, så har du objektivt sätt inte skälig anledning att tro att X slår sina barn. Ifall du orosanmäler situationen så kommer du troligen att dömas för vårdslös tillvitelse.

Jag kan tyvärr inte ge ett bättre svar, då jag vet för lite om omständigheterna i ditt fall. Ifall polisen anser att du har begått ett brott kommer du att tilldelas en offentlig försvarare som hjälper dig att försvara dig. Om du har ytterligare funderingar, kring detta eller något annat, så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.

Med vänlig hälsning,
Helmer