Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Under år 1858 gällde 1734 års lag i Sverige. I missgärningsbalken, som ungefär motsvara dagens brottsbalken, finns bestämmelser som gäller för dråp (d.v.s. mord). I kapitel 24-32 i missgärningsbalken straffbeläggs olika typer av dråp. Anledningen till att det finns så många paragrafer för dråp i 1734 års lag är att lagarna förr i tiden var mer kasuistiska, medan de idag är mer generellt utformade. Beroende på hur dråpet gick till utdömdes olika straff. För ett traditionellt dråp utdömdes dödsstraff. I 24 kap. 1§ missgärningsbalken framgick följande: "Dräper man, eller qvinna, någon med vilja, och utan rätta lifsnöd: gifve lif för lif...". För mildare former av dråp utdelades dock inga dödsstraff utan iställer var det vanligt att dråparen fick böta en halv eller hel mansbot. Ett exempel på det är följande dråp som förekom i 28 kap. 2§ missgärningsbalken: "Skuffar, eller slår man annan, af vredes mode, eller föracht, med hand eller annat, så at han faller theraf kull, och stöter sig emot sten, vägg, eller mur, at han får ther död af; böte full mansbot." Mansbot kan jämställas med en rejäl böter, vars storlek kunde variera bl.a. beroende på vilken ställning i samhället personen hade.   

För att svara på din fråga verkar det som att domen gäller en lindrigare form av dråp som förekom i missgärningsbalken i 1734 års lag. För dråpet dömdes den tilltalade till böter. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!