Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

Behövs den andra makens samtycke till att ge bort egendom?

Hej! Jag hörde nånstans, och det står även i äktenskapsbalken, att en make kan ge bort giftorättsgods, som fastighet med mera utan den andre makens samtycke. Detta genom att gå till domstol som kanske sedan beviljar saken. Jag undrar då, är det här ett alternativ som verkligen finns och hur går en sådan process till egentligen? Vilka anledningar brukar accepteras i sådant läge? Gäller detta enbart fastigheter, eller kan annan egendom omfattas också?

Rådgivarens svar

2021-09-07

Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag att gå igenom regler som kan aktualiseras av situationen du beskriver, och sedan avsluta med en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser om makars egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB)

Rådighetsinskränkningar

1 kap. 3 § ÄktB klargör att varje make råder över sin egen egendom och svarar för sina skulder. Man fortsätter alltså att äga det man ägde innan äktenskapet även när man gift sig. Från denna regel finns undantag i 7 kap. ÄktB. Undantagen handlar om åtgärder som har med makarnas gemensamma bostad och bohag att göra. Vad som räknas som makarnas gemensamma bostad och bohag framgår av 7 kap. 4 § ÄktB. Enligt den paragrafen kan gemensam bostad både vara fast egendom och byggnad eller del av byggnad, och bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Enligt 7 kap. 5 § ÄktB får en make inte utan den andra makens samtycke:

“1.avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad,

2.avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, eller

3.avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag.”

I paragrafens andra stycke förtydligas att detta inte gäller sådan egendom som är enskild till följd av 7 kap. 2 § första stycket 2-4 punkten ÄktB. Av tredje stycket framgår att samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen. Enligt 7 kap. 7 § ÄktB behövs inte samtycke enligt 5 eller 6 §§ om maken inte kan lämna giltigt samtycke, om samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid eller om bodelning med anledning av äktenskapsskillnad har skett. 

När samtycke saknas

Regeln som du beskriver i din fråga skulle kunna vara den i 7 kap. 8 § ÄktB. Den innebär att om samtycke som krävs för en åtgärd enligt 5 eller 6 § saknas, så får domstolen tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa den. Detta innebär alltså att om ens make vägrar ge samtycke till en åtgärd kan man ansöka om rättens tillstånd att vidta åtgärden. Tillstånd kan då lämnas om något godtagbart skäl emot åtgärden inte kommer fram. Vad som skulle vara ett godtagbart beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt en lagkommentar kan exempelvis önskan om att bevara hemmet och ekonomiska skäl vara något som beaktas. 

Ansökan hos domstolen

Angående ansökan om rättens tillstånd enligt 7 kap. 8 § ÄktB framgår av 18 kap. 2 § femte stycket ÄktB och första stycket i 18 kap. 2 § ÄktB att ansökan ska ges in till den tingsrätt som är behörig att pröva tvist om bodelning mellan makarna. Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår ska ansökan ges in till den tingsrätt som tagit upp målet om äktenskapsskillnad. 

Rekommendation 

I ÄktB finns alltså rådighetsinskränkningar gällande makarnas gemensamma bostad och bohag i form av att vissa åtgärder kräver den andra makens samtycke. I vissa fall kan dock domstolen tillåta åtgärden efter ansökan av den som vill företa åtgärden. Huruvida tillstånd lämnas eller inte är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Som ovan nämnt gäller rådighetsinskränkningarna både makars gemensamma bostad och bohag. Om du är intresserad av vidare rådgivning kan jag rekommendera att ta kontakt med en jurist här hos Familjens jurist. Det finns möjlighet att boka tid för ett möte här på Familjens jurists hemsida

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga. 


Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.