Hej! Stort tack för att du hör av dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

Den lag de antagligen hänvisat till är lag (2017:1076) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Offentlighets- och sekretesslagen förkortas OSL. Enligt 39 kap. 3 § OSL gäller sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort eller för intern presentation av myndighetens personal samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Det ska alltså stå klart att uppgiften kan röjas utan att den anställde lider men. I ditt fall verkar de ha gjort en bedömning av att så inte är fallet och därmed inte lämnat ut uppgiften på grund av sekretess.

Då både anmälan och brottsplatsundersökning har gjorts befinner sig troligtvis ditt ärende nu i förundersökningsstadiet. Av ett förundersökningsprotokoll framgår information om brottsplatsundersökning. Förundersökningsprotokollet är inte en offentlig handling förrän åtal har väckts. Som målsägande har du rätt till insyn i ärendet och kan be om att få ta del av förundersökningsprotokollet. Det kommer dock göras en sekretessprövning innan ifall inte åtal har väckts. När du bad om att få ta del av personuppgifterna på de brottsplatsundersökare som varit hos dig bad du om att få ta del av en uppgift ur handlingen, som de bedömde var sekretessbelagd och därmed nekades du till detta. Däremot borde du kunna få ta del av det faktum att det faktiskt gjordes en brottsplatsundersökning av polisanställda rent generellt sätt.

Polisens legitimering
Vid kontakter med allmänheten finns en bestämmelse i 11 § polisförordningen (2014:1104) om legitimering. Däri fastslås att en polisman ska under tjänstgöring kunna legitimera sig med tjänstekort för polisman (polislegitimation), om inte särskilda skäl talar mot det. Då formulering är ”ska kunna legitimera sig” innebär detta inte att polismannen måste legitimera sig vid kontakter med allmänheten.

Anställda vid Polismyndigheten ska även i kontakter med allmänheten med beaktande av omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende, 10 § polisförordningen. Den sistnämnda meningen är det som kanske aktualiseras i ditt fall, att de inte skapade ett förtroende. När ett inbrott skett görs en brottsplatsundersökning. Innan en sådan ska göras brukar de ringa och berätta att de ska komma för att göra en platsundersökning. Om de i ditt fall kom oannonserat kan detta vara för att du ringt dagen innan och anmält inbrottet.

Polisens uniform
Det framgår inte av din fråga om de bar uniform eller inte. Eftersom du verkar skeptisk till vilka de var förklarar jag även vad som gäller angående uniform ifall det var så att de inte bar uniform. De som utför en brottsplatsundersökning kan antingen vara civilt klädda eller bära uniform. Civil klädsel ska användas om det är lämpligare med hänsyn till tjänstens och uppdragets art eller andra omständigheter. När en brottsplatsundersökning görs är detta ett sådant uppdrag där det kan anses lämpligare med civil klädsel, 3 kap. 1 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens uniformer.

Sammanfattning
En polisman är inte skyldig att legitimera sig. Av frågan framgår att du ringt till polismyndigheten för att be om deras personuppgifter. Dessa behöver du inte för att uppge till något försäkringsbolag. Lagrummet de hänvisade till största sannolikhet 39 kap. 3 § OSL. Du skulle kunna vända dig till polismyndigheten igen för att be om något som intygar att det var personer anställda hos polisen som var hos dig dagen efter inbrottet.

Hoppas du känner att du fått svar på dina frågor.

Vänliga hälsningar,
Beatrice