Arbetsgivare hävdar att arbetstagare har en skuld hos företaget till följ av en misstagsbetalning
Jag har varit tjänstledig sen Mars 2018, blev uppsagd i 27:e oktober. Får hem ett brev, i november, där det står att jag är skyldig arbetsgivaren närmare 24.000kr. Jag pratar med lönekontoret om detta. Jag förstår inte vad det är för pengar då jag ej fått några pengar när jag varit tjänstledig förutom semesterdagar utbetalt. Det är absolut inga pengar som bara "trillat in" en dag under tjänstledigheten. Vi pratade säkert 30min innan hon på ett ungefär öronmärkte pengarna. Tydligen har jag fått en halv månadslön månaden innan tjänstledigheten (ca.12 tusen) o restrerande upp till grundsumman 24tusen vet jag inte ens idag vart de kan ha kommit ifrån.
Är jag verkligen skyldig att betala tillbaka något sådant? De sa att de brukar reglera det direkt till nästkommande månad men på mig har de haft det "släpande" under tjänstledigheten, ingen har meddelat mig om deras misstag förän nu när jag blivit uppsagd. De har t.o.m haft chansen att dra av dessa belopp under sommaren när jag fått semesterlön.
Vad händer nu om jag måate betala av detta? Jag studerar och lever på CSN.
Om jag inte behöver betala tillbaka hur skre det? Bestrider man fakturor eller hur går det till. Tror inte företaget bara släpper detta?
Rådgivarens svar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga.
Misstagsbetalning
För det första har du rätt att få veta vad din skuld avser. Om ärendet skulle komma upp i domstol är det företaget som ska bevisa att du har en skuld hos dem och måste därför visa vad skulden avser.
Av det du uppgett verkar det som att arbetsgivaren menar att de har betalar ut för mycket i lön till dig. Detta kallas inom juridiken för principen om condictio indebiti eller misstagsbetalning. Det är en princip som inte finns i svensk lag men som har utvecklats genom praxis och går därför att tillämpa.
Huvudregeln i dessa fall är att betalningen ska återgå. Det finns dock undantag till huvudregeln och under vissa omständigheter får betalningsmottagaren behålla betalningen eftersom att resultatet annars kunde bli orimligt. Så är fallet om betalningsmottagaren dels har varit i god tro om att hen hade rätt till de mottagna medlen, dels att personen har inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär att du varken insåg eller borde ha insett att det var en felaktig betalning. En faktor som påverkar bedömningen är storleken på betalningen, ju mindre betalning, desto mindre sannolikt är det att du hade upptäckt att betalningen var felaktig. Något som också är av betydelse är att betalningen gjordes av ett företag, man har större anledning att lita på att ett företag har koll på sina betalningar än om det hade varit en privatperson. När det gäller att inrätta sig betyder det att du har agerat som att pengarna faktiskt var dina. Vid denna bedömning ser man till tiden som förflutit sedan betalningen gjordes och hur mycket av pengarna som har förbrukats.
Som utgångspunkt har betalningsmottagaren bevisbördan för att visa att omständigheterna är sådana att denne inte är återbetalningsskyldig. Om tvisten tas upp i domstol, gör domstolen en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter.
Tillämpningen i ditt fall
Av de omständigheter du har berättat verkar undantaget vara tillämpligt på ditt fall. Det verkar som att mindre belopp har betalats ut som tillsammans uppgått till 24 000, detta talar för att du inte hade någon anledning att misstänka att utbetalningen var felaktig. Detta i kombination med att utbetalningen gjordes av din arbetsgivare gör att jag anser att du varit i god tro. Det faktum att det har förflutit flera månader och att du eventuellt har använt pengarna gör att jag anser att du hunnit inrätta dig efter betalningen. Sammantaget anser jag därför att du har goda förutsättningar för att argumentera för att inte bli återbetalningsskyldig.
Handlingsplan
Jag skulle rekommendera att ta upp saken med din tidigare arbetsgivare och bestrida återbetalningskravet. Detta gör du bäst skriftligt, t.ex. via mail, för att kunna bevisa att du har gjort det. För det första kan du bestrida betalningsansvaret med en hänvising till att arbetsgivaren inte har visat att de har en sådan fordran och att du inte vet vad skulden hänför sig till.
Om arbetsgivaren säger att skulden har uppstått till följd av att de har betalat ut för mycket i lön till dig, ska du bestrida betalningsansvaret med hänvisning till att du har varit i god tro och inrättat dig efter pengarna. I denna del har du starka argument.
Om detta inte räcker och ärendet går vidare till domstol skulle jag rekommendera att anlita en verksam jurist, du kan kontakta familjens jurist som gärna hjälper dig vidare i ärendet. Önskar du boka en tid kan du göra det HÄR.
Hör gärna av dig igen om du har några flera frågor! Lycka till!
Vänliga hälsningar,
Sandra
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.