Är det brottsligt att lämna en falsk anmälan?
Hej. Jag befinner mig i en väldigt bisarr situation där det pågår en vårdnadstvist med anklagelser för grovt övergrepp på mitt barn knappt 4 år. Detta är ej sant. Och på mindre en 1 år har jag fått 28 orosanmälningar (Alla ifrån familj), 3 polisanmälningar och barnets mamma har besökt befängt många läkare där alla skriver samma sak, att det inte finns några misstänksamheter. Polisärenden om både misshandel och grovt övergrepp lägst ner, även i den pågående vårdnadstvisten där man gjort en boendeutredning vart jag den som vart rekommenderad ensam vårdnad. Senaste året under pågående rättegång har hon först undanhållit mitt barn i 78 dagar ej förskola heller ej få träffa mig trots uppbackande ifrån socialen. Jag vann förhöret och fick rätte-dom på 8 dagar och umgänge med mamman på 5. Fick ha mitt barn i 2 månader sedan undanhölls hon igen helt isolerad ifrån omvärlden sedan 28 mars, över 5månader. Trots 2 domar ifrån tingsrätten på 8-5 dagar, så håller hon mitt barn ifrån mig. Vart längre text än förväntat MEN min fråga lyder. Kan jag på något sätt göra förtalsanmälan eller något liknande? Allt detta har varit för att svartmåla mig för att förlora vårdnaden om mitt barn, och när allt kändes som värst var det riktigt nära i känsla jag också skulle få förlora mitt barn då hon skulle totalt radera mig ur bilden.
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Utifrån din fråga uppfattar jag det som att du anser att de anmälningar som har gjorts mot dig har saknat grund och att du därav undrar om du kan göra någon typ av anmälan mot dessa. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i Brottsbalken (BrB), Socialtjänstlagen (SoL) och Polislagen (PL) för att sedan förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en sammanfattning.
Allmänt om anmälningar till socialtjänst och polis
Socialtjänsten har en skyldighet att utreda orosanmälningar, 11 kap. 1 § SoL. Skyldigheten innebär dock inte att alla anmälningar är befogade och kommer leda till en insats.
Till polisen uppgifter hör att utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal, 2 § p. 3 PL. Efter en anmälan har inkommit ska polisen eller åklagaren bedöma vilka möjligheter som finns för att utreda brottet. Om det finns möjligheter att klara upp brottet inleds en förundersökning. Saknas det tillräckliga bevis kan förundersökningen i stället läggas ned.
I vissa fall kan det vara brottsligt att göra en anmälan till socialtjänsten eller polisen. Det kan handla om falsk angivelse, falsk beskyllning eller förtal. Nedan kommer jag att gå igenom de olika brotten och förklara vad som gäller.
Falsk angivelse
Med falsk angivelse menas att en person anmäler en annan person, som är oskyldig för att ha begått ett brott, till exempelvis polisen, 15 kap. 6 § BrB. Syftet med anmälan är att det ska leda till åtal. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk att någon faktiskt tror på vad som sägs samt vara något allmän åklagare kan väcka åtal för. Vidare krävs det att anmälaren antingen hade uppsåt eller att hen inte insåg men hade skälig anledning att anta, att den som angetts var oskyldig.
Falsk beskyllning
Falsk beskyllning innebär att en person hos åklagare, polismyndigheten eller annan myndighet osant beskyller någon annan för en brottslig gärning, påstår en besvärande omständighet eller förnekar en friande eller mildrande omständighet, 15 kap. 7 § BrB. Detta förutsätter dock att myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak. Med annan myndighet menas till exempel socialtjänsten, dvs. de som handlägger orosanmälningar.
Till skillnad från falsk angivelse är falsk beskyllning inte avsedd att leda till åtal, utan bara att bli besvärande för den utpekade.
Förtal
För att brottet förtal ska aktualiseras krävs det att en person utpekat någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, 5 kap. 1 § BrB. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs det att uttalandet ska avse att skada en annan persons anseende hos andra.
En person döms dock inte för förtal om hen var skyldig att uttala sig eller om det annars var försvarligt att lämna uppgiften samt att hen visar att uppgiften var sann eller att hen hade skälig grund för den, 5 kap. 1 § 2 st. BrB.
Sammanfattning
Beroende på omständigheterna i din situation har du möjlighet att göra anmälan angående falsk angivelse, falsk beskyllning eller förtal. Bestämmelserna kräver att olika förutsättningar är uppfyllda och det kan vara svårt att navigera i de olika lagrummen. Det kan därför vara bra att boka en tid med en av våra jurister som kan ta hänsyn till samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.