Hej! Tack för att du hör av dig till Fråga Juristen med dina frågor.

Inledning
Det finns för nuvarande en tillfällig lag som reglerar möjligheten att få uppehållstillstånd, lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen) samt den ordinarie utlänningslagen (2005:716) (UtlL). Den tillfälliga lagen gäller under perioden 20 juli 2016-19 juli 2019, således i drygt mer än ett år till. Dock tar migrationsmål ofta väldigt lång tid i Sverige och svaret innehåller därför redogörelser enligt bägge lagarna.

Vanliga lagstiftningen
Vanligtvis är det 5 kap. 3 b § UtlL som gäller för försörjning. Av den bestämmelsen framgår att uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Enligt denna bestämmelse ska anknytningspersonen alltså kunna försörja sig. Kravet är uppfyllt om personen ex. har inkomst från ett heltidsarbete, enligt tankarna bakom införandet av bestämmelsen. Denna försörjningsförmåga ska ha förelegat under en viss varaktighet, den ska alltså ha bestått under en längre tid.

Nuvarande tillämplig lag
Av 5 kap. 3 b § 2 st. UtlL framgår dock att denna bestämmelse inte gäller för tillfället, enligt 9 § tillfälliga lagen. I 9 § tillfälliga lagen står det att anknytningspersonen ska kunna försörja sig och utlänningen samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

Skillnaden mellan tillfälliga lagens bestämmelse om försörjning och utlänningslagens bestämmelse är att enligt den tillfälliga måste anknytningspersonen försörja både sig själv och utlänningen.

Av bägge lagarna framgår det klart och tydligt att det är anknytningspersonens försörjningsförmåga som ska beaktas. Det kan ju dock vara så att det är annorlunda i praktiken, att de kanske ändå tar någon slags hänsyn till utlänningens försörjningsförmåga också. Det är ju dock hyfsat rimligt att enbart se till anknytningspersonens försörjningsförmåga eftersom utlänningen flyttar och troligtvis byter jobb om hen får uppehållstillstånd. Stäm av med Migrationsverket om sökandens inkomst också kan beaktas. Något om detta framgår inte av lag. 

Migrationsverkets serviceskyldighet
Migrationsverket är en statlig förvaltningsmyndighet och omfattas därför av serviceskyldigheten i 4 § förvaltningslagen (1986:223) (FL). Myndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Eftersom att de svar ni fått inte varit i form av beslut är det inte något ni kan överklaga. Olyckligt nog har ni fått fel svar men detta har inte påverkat hur beslutet tillkommit. Hade det exempelvis varit tvärtom, att beslutet baserades på gemensamma försörjningsförmågan men ni fått information om att det enbart var anknytningspersonen och att ni därmed endast redogjort för dennes försörjningsförmåga vore detta så klart väldigt allvarligt. Det enda som händer i denna situation är att ni gett mer information än vad som var nödvändigt för beslutet.

Själva beslutet har baserats korrekt på det som står i lagen och kan inte överklagas på den grunden. Beslutet i sin helhet har ju dock gått din fru emot henne och det kan därför överklagas till allmän förvaltningsdomstol, 22+22 a §§ FL. Det ska göras skriftligen och ges in till migrationsverket, 23 § FL.

Hoppas du har fått vägledning i din fråga och att det löser sig för er. Domar eller liknande som säger annat än att det är anknytningspersonens förmögenhet som ska beaktas har jag inte lyckats hitta tyvärr. Den tillfälliga lagen är ju hyfsat ny, vilket troligen är förklaringen.

Vänliga hälsningar,
Beatrice