Hej! Tack för att du hör av dig till Fråga Juristen med din fråga.

Inledning
Svaret nedan innehåller hänvisningar till bestämmelser i dels jordabalken (1970:994) (JB) och lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad, dels utlänningslagen (2005:176) (UtlL). Det kan tyckas en aning komplicerat men kan vara till stor fördel för din vän då han förklarar för Migrationsverket hur hans boendesituation skiljer sig från att vara inneboende.

När det gäller ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som antingen är svensk medborgare, har permanent uppehållstillstånd (PUT) eller tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) kallas personen i Sverige för anknytningsperson. Din vän är alltså anknytningspersonen i detta fall.

Kravet på boende
Till att börja med syftar bestämmelserna om anhöriginvandring till att balansera behovet av en reglerad invandring mot familjers intressen av att återförenas. I detta fall måste det verkligen anses att det viktigaste är att en familj som väntar barn bör få leva ihop.

5 kap. 3 b § UtlL stadgar bl.a. kravet på boende (eller 9 § lagen 2016:752 om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som gäller för nuvarande men med samma innebörd gällande boendekravet som i det i UtlL). Bostadskravet är uppfyllt om anknytningspersonen äger en bostad, hyr en bostad eller innehar en bostadsrätt. När det är fråga om ett hyresförhållande måste det vara av viss varaktighet.

Av ett rättsfall från Migrationsöverdomstolen (MIG 2011:16) är bostadskravet uppfyllt om anknytningspersonen antingen faktiskt förfogar över en sådan bostad under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver. Anknytningspersonen i detta fall har hyrt sin del av huset i femton månader, vilket måste anses vara varaktigt. Med hänsyn till att han har ett arbete (och därmed kan betala hyra) och har bott i den uthyrda delen av huset i mer än ett år måste det anses som att en sådan prognos framstår som sannolik i detta fall.

I vanliga fall gäller inte kraven i 3 b § UtlL om sökanden är ett barn och anknytningspersonen är barnets förälder, enligt 3 d § UtlL. Kraven gäller inte heller om barnets andra förälder ansöker om UT tillsammans med barnet. För nuvarande gäller dock inte denna bestämmelse då den tillfälliga lagen gäller till och med 19 juni 2019. Jag tänker att det är lika bra att ta upp detta för det fall ni skulle hitta bestämmelsen i 3 d § UtlL och tänka att det var en lösning efter förlossningen.

Hyra ut del av villa
Av 12 kap. 1 § JB framgår att kapitlet avser avtal genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Vidare står i 1 § lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad att den lagen gäller för hyresavtal som avses i 12 kap. 1 § JB när någon privat upplåter en bostadslägenhet för annat än fritidsmål. Bostaden utgörs av hus eller del av hus och kallas lägenhet. Eftersom detta är din väns hem är det inte enbart för fritidsmål.

Frågan är om den del av huset som din vän hyr är att se som en bostadslägenhet enligt 12 kap. 1 § 3 st. JB. Enligt bestämmelsen är en bostadslägenhet en lägenhet som ”upplåtits för att helt eller inte till en oväsentlig del användas som bostad”. I detta fall är det en undervåning med egen ingång som hyrs ut till anknytningspersonen och det är inte fråga om något inneboende, utan ett hyresavtal enligt 1 § lagen om uthyrning av egen bostad.

Det är således andra regler än de som gäller vid exempelvis uthyrning i andra hand och reglerna om uthyrning till inneboende när det gäller uthyrning av egen bostad. Detta argument skulle ni kunna använda vid kontakt med Migrationsverket, för att förstå dem att det rör sig om olika boendeformer helt enkelt.

Hyresavtalets säkerhet
Precis som vid ett vanligt hyresavtal gäller detta hyresavtal för obestämd tid om inget annat har avtalats, 3 § lagen om uthyrning av egen bostad. Om din vän säger upp hyresavtalet tar det slut vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad från uppsägningen, exempelvis i maj-juni om din vän säger upp avtalet nu i april. Om ägarna av huset säger upp hyresavtalet blir det istället det månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen, i vårt exempel blir det då månadsskiftet juli-augusti. Detta är precis vad som gäller när en person hyr en lägenhet av en hyresvärd med ett förstahandskontrakt. Det är således inte mindre säkert på det viset att hyra av någon privat, vilket ni också skulle kunna använda som argument till Migrationsverket.

Handlingsplan
Precis som du nämnde i din fråga kan det vara en bra idé att kontakta hyresnämnden för att fråga om det går att kanske få något slags intyg. Det framgår tyvärr inte av deras hemsida om de tillhandahåller någon sådan tjänst, antagligen inte dessvärre då. Om din vän inte redan har visat hyreskontraktet för Migrationsverket är ju detta givetvis också bra att göra. Om det inte framgår av hyreskontraktet information om hur boende är uppdelat och liknande kan det kanske vara en bra idé att inkludera detta för att förtydliga för Migrationsverket. Jag rekommenderar att avslagsbeslutet överklagas och att boendesituationen förklaras väldigt tydligt.

Hoppas du känner att du har fått vägledning i ditt svar.

Vänliga hälsningar,
Beatrice