Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Skillnaden mellan att vara häktad i sin utevaro & anhållen i sin frånvaro utgörs av begreppen häktad och anhållen. Båda begreppen är former av tvångsmedel som innebär ett tillfälligt frihetsberövande. Skillnaden ligger i vem som fattar och verkställer besluten, samt i att tvångsmedlen används i olika stadier i en brottsutredning.


Bestämmelser om häktning och anhållande återfinns i rättegångsbalken (RB).

Häktning förutsätter att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått ett brott som kan ge fängelse i minst ett år. Dessutom ska det finnas risk för att den misstänkte avviker, fortsätter att begå brott eller förstör brottsutredningen om häktning ej sker. Beslut om häktning fattas av domstol på begäran av åklagaren. (24 kap. 1-5 §§ RB)
En person kan hållas häktad i högst två veckor, och därefter måste en ny häktningsförhandling genomföras genom vilken häktningen kan förlängas två veckor åt gången, utan en bortre gräns.

Anhållande är ett provisoriskt frihetsberövande som sker i avvaktan på domstolens prövning av om personen i fråga ska häktas. Beslutet fattas av en åklagare, som antingen låter ett gripande övergå i ett anhållande eller beslutar att anhålla en person i dennes frånvaro (24 kap. 6 § RB). Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren göra häktningsframställan till domstol.  Ett anhållande förutsätter att det finns skäl för häktning och får inte fortgå längre än 72 timmar.

I sin frånvaro/utevaro
En person begärs anhållen eller häktad i sin utevaro/frånvaro när polisen ännu inte kunnat gripa denne och föranleder en efterlysning av personen. Att personen ännu inte frihetsberövats innebär att beslutet om häktning eller anhållande inte verkställs (genomförs), och att de tidsfrister som följer av frihetsberövandet börjar därför inte löpa.

Sammanfattning
I det fallet en person är häktad i sin utevaro har domstolen beslutat att det finns sannolika skäl för att den misstänkte begått ett brott som kan ge fängelse i ett år, samt att det finns risker med att låta personen gå fri. 
Om en person istället begärs anhållen i sin frånvaro inväntar åklagaren beslut om häktning från domstolen. En häktning får högst pågå i 14 dagar åt gången, men genom ny häktningsbegäran kan häktningen fortlöpa i obegränsad tid, medan ett anhållande max pågår i 72 timmar. 
En person som begärs häktad eller anhållen i sin frånvaro/ utevaro har ännu inte lokaliserats av polis och vanligtvis sker därför även en efterlysning av personen i fråga. 
 

Ytterligare information
Bestämmelserna om häktning och anhållande återfinns i rättegångsbalkens 24:e kapitel, och en persons rättigheter vid häktning och anhållande regleras i Häkteslagen (2010:611). 

Du kan läsa mer om häktning och anhållande på polisens hemsida HÄR, samt i en relativt kortfattad sammanfattning av förfarandena HÄR. 

Om du känner att vi inte besvarat din fråga eller att frågetecken kvarstår kan du kommentera svaret nedan. Behöver du hjälp med vidare rådgivning är du välkommen att boka tid med någon av Familjens jurists erfarna jurister.
Detta gör ni enkelt direkt via denna länk.

Med vänliga hälsningar

Jessica