Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Regler om hur rättegångskostnader fördelas hittar du i rättegångsbalken (RB) och regler om rättshjälp hittar du i rättshjälpslagen (RHL) och rättshjälpsförordningen (RHF).

Det är bra att ni försöker reda ut detta innan ni fattar ett beslut om att gå vidare med ärendet eftersom tvistemålsprocesser i domstol ofta kan leda till stora kostnader.

Huvudregeln, när det gäller hur rättegångskostnaderna ska betalas, är att förlorande part betalar för den vinnandes kostnader (18 kap. 1§ RB). Som rättegångskostnader räknas bl.a utgifter för bevisning i målet, och arvoden till advokat eller annat ombud, utebliven arbetsinkomst under förhandlingar och resekostnader (18 kap. 8§ RB). I vissa fall kan domstolen även rätten bestämma att vardera part ska bära sina kostnader (18 kap. 3§ RB). Denna regel tillämpas restriktivt, men kan bli aktuell om förlorande part hade goda skäl att tro att han skulle få framgång i sin talan.

I vissa fall kan samhället gå in och betala rättegångskostnader genom rättshjälpsinstitutet. Kostnader som omfattas av rättshjälpen är ombudsarvoden upp till 100 timmar, framtagande av bevisning och andra utredningskostnader (15-17§§ RHL). Den som har fått rättshjälp är inte helt fri från kostnadsrisker. Om den som har fått rättshjälp förlorar målet kommer rättshjälpen inte täcka motpartens rättegångskostnader. Den som beviljas rättshjälp ska även betala en rättshjälpsavgift vilken varierar beroende på hur stora kostnaderna blir (23§ RHL).

En förutsättning för att en person ska kunna få rättshjälp är att den saknar rättsskyddsförsäkring genom exempelvis sin hemförsäkring (9§ RHL). Även den som saknar rättsskyddsförsäkring, men som borde ha haft en, saknar i många fall rätt till rättshjälp. Rättshjälpsskyddet är alltså subsidiärt i förhållande till rättsskyddsförsäkringen. Rättsskyddsförsäkringarna kan se olika beroende på vilket försäkringsbolag det gäller. Generellt sett brukar de dock täcka kostnader för ombud, bevisning och kostnader från motparten om försäkringstagaren förlorar målet. Försäkringarna innehåller ofta även vissa begränsningar såsom ett maxbelopp på 3 prisbasbelopp (136 500 kronor) och en självrisk på omkring 20% av kostnaderna. En person som har använt sin rättsskyddsförsäkring har i princip ingen möjlighet till rättshjälp för de kostnader som inte täcks av försäkringen.   

En annan förutsättning för att få rättshjälp är att man först har vänt sig till en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå och betalat för en timmes rådgivning om ärendet (2, 4§§ RHL). Advokaten har en skyldighet enligt god advokatsed att se till att klientens möjlighet till rättshjälp utreds för att hålla nere kostnaderna. Anledningen till att det finns ett krav på rådgivning är att man ska få en första inblick i vilka chanser man har att föra en framgångsrik talan om tvisten och en uppfattning om kostnaderna. Det finns även en hel del andra begränsningar när det gäller möjligheten att få rättshjälp, bl.a. ska den som söker rättshjälp inte ha ett ekonomiskt underlag på mer än 260 000 kronor (6§ RHL). Underlaget är den beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning (38§ RHL).

I 31§ RHL finns en reglering som ska förhindrar att medparter i en process ska kunna åka snålskjuts på den medpart som har rätt till rättshjälp. Regeln säger att var och en av de medparter som inte har rättshjälp betala den del av kostnaden som hänför sig till medparten. Fördelningen skall göras efter huvudtalet, om inte omständigheterna föranleder annat.  

Tillämpning i ditt fall

Om ni förlorar tvisten får ni utgå från att ni kommer få betala för era egna och motpartens rättegångskostnader. Eftersom möjligheten att få rättshjälp först och främst beror på om ni saknar en rättsskyddsförsäkring bör ni börja med att ta reda på om ni har en sådan i er hemförsäkring eller genom en annan försäkring. Det är viktigt att ni kolla upp villkoren för rättsskyddsförsäkringen eftersom de kan variera från bolag till bolag. Kolla särskilt på vilket maxbelopp de ha och om de överhuvudtaget omfattar arvstvister. Även om ni inte har en rättsskyddsförsäkring så finns det en hel del andra krav som ska vara uppfyllda för att ni ska ha rätt till rättshjälp. Om en av er har rätt till rättshjälp så kan inte de andra två “åka snålskjuts” på statens bekostnad. Innan ni påbörjar en process tycker jag att ni ska begära rådgivning med en advokat som kan ta reda på om ni har rätt till rättshjälp. Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga!