Hoppa till innehållet
Myndighetsjuridik

Kravet på styrkt identitet för svenskt medborgarskap

Hejsan,
Vi är ett par Syriska medborgare som har varit i Sverige sedan Feb 2014.
Snart kommer vi att uppfylla de fem åren krav för att få ansöka till det svenska medborgareskapet. Vi har självklart inga betalningsanmärkningar eller böter, har inte rest utomlands under dem fem åren, uppfyller alla krav som står på migrationsverkets informationssida.
Den enda sak som vi önskar bekräfta, handlar om styrkt identitet
Vi har varit bosatta i Förenta Arabemiraten mellan 2004 och 2014, och under 2013 har vi ansökt till ett danskt visum (med fingertrycket) i den danska ambassadören i Dubai, svaret då kom med avslag. Sen efter tog vi vägen på flykt mot Sverige, men har lämnat våra pass och andra viktiga dokument hos våra kompisar i Turkiet och dem har sen blivit stulna innan vi når Sverige
När vi har ansökt till asyl, har vi inlämnat Identitetskorten, personbevis, och vägselsbevis. Enligt migrationsverkets permanentuppehållstillstånds beslutet: (Du har angivit att du är syrisk medborgare hemmahörande i staden Daraa i Syrien. Du har varit bosatt i Förenta Arabemiraten sedan 2004 där du har haft ett arbetstillstånd som numera är utgånget. För att styrka din identitet har du lämnat in ett syriskt identitetskort, ett personbevis samt ett vigselbevis. Migrationsverket bedömer att du, genom din muntliga berättelse samt dem handlingar som du har inkommit med, har gjort din identitet sannolikt. Ditt ärende prövas därför mot Syrien och de förhållanden som råder där)
Nyligen försökte jag läsa om svenska lagen gillande styrkt identitet, och där står att man kan styrka sin identitet genom sitt originalt ID kort som är har redan varit inlämnat till migrationsverket, hur som helst, det sår fortfarande på beslutet att jag har ett (sannolikt) identitet istället för (Styrkt). Och då började jag undra över skillnaderna mellan de två olika klassningar och kom sen på resultatet att man får vara bosatt i Sverige i minst åtta år om man har sannolikt identitet
I 2016, har vi bytt våra namn, och därför kan vi inte längre kontakta syriska ambassadören med de nya namnen, då man behöver legitimera sig med sitt gammalt namn, och den kan självklart inte göras idag, förutom dem personliga politiska backgrunden som vi har och hindrar oss att kontakta syriska ambassadören. med det sagt, har vi tyvärr inte längre möjligheten att styrka identitet via passet
Frågan är, har jag rätt till styrkt identitet enligt dokumenten inlämnade till migrationsverket feb 2014? I så fall, hur kan detta bli?

Rådgivarens svar

2018-09-09

Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan följer en redogörelse om vad som gäller och vad du kan göra för att gå vidare med ärendet. Det verkar som att du redan har identifierat att det är 11-12 §§ lagen om svenskt medborgarskap som gör sig gällande, och dessa kommer i denna framställning att användas.

Kravet på styrkt identitet för svenskt medborgarskap

Ett av kraven för att en person ska beviljas svenskt medborgarskap är att personens identitet är styrkt enligt 11 § lagen om svenskt medborgarskap. I lagen ges inte någon ledning om vad det är för dokument som krävs, men det är Migrationsverket som gör prövningen utifrån den praxis som de har på området. Enligt Migrationsverket måste ett identitetsdokument vara från en myndighet i hemlandet, ha bra kvalitet och inte vara av för enkel karaktär (se Migrationsverkets hemsida om hur de bedömer identitetsdokument här). Även om ett identitetsdokument själv är otillräckligt för styrka identiteten kan flera handlingar tillsammans anses utgöra tillräcklig bevisning för att klara kravet.

Om dokumenten inte kan intyga styrkt identitet finns det ändå ett undantag från kravet på styrkt identitet. Enligt 12 § andra stycket lagen om svenskt medborgarskap kan en person som bott i Sverige i minst 8 år och som gjort sin identitet sannolik få svenskt medborgarskap. Men då måste det finnas en anledning till att personen inte kan styrka identiteten. Anledningen kan vara att det inte är rimligt att kräva att utlänningen ska uppsöka sitt hemlands ambassad eller resa till hemlandet för att skaffa giltig passhandling.

Vad innebär detta i din situation och vad kan du göra?

I den tidigare asylprocessen bedömde Migrationsverket att ni gjort er identitet sannolik. I processen för att få medborgarskap spelar detta en roll eftersom man kan få medborgarskap efter 5 år om man har styrkt identitet. I ditt fall kan jag inte veta huruvida du har rätt till styrkt identitet eftersom jag inte vet av vilken karaktär ditt ID-kort är. Men även om Migrationsverket tidigare ansåg att du endast gjort din identitet sannolik kan du ansöka om svenskt medborgarskap.

Börja med att kontakta Migrationsverket för att se hur du kan gå vidare i detta ärende. Du kan argumentera för att ID-kortet tillsammans med de andra identitetsdokumenten ska vara tillräckliga bevis för styrkt identitet. Om Migrationsverket avslår din ansökan kan du ändå överklaga beslutet till migrationsdomstolen om du vill gå vidare. Du kan även kontakta en jurist som närmare kan titta på vad som kan göras för att styrka identiteten, och de kan hjälpa att skaffa fler handlingar om det anses behövligt. Du är alltid välkommen att boka tid hos en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist.

I det fallet du inte lyckas övertyga Migrationsverket eller migrationsdomstolen kan du ändå ansöka om svenskt medborgarskap när ni har bott här i 8 år, ni har ju gjort er identitet sannolik. Men det måste finnas ett skäl till varför ni inte kan styrka er identitet. Du har uppgett att det personligen finns hinder till att kontakta ambassaden. Du kan redan nu fråga Migrationsverket om du uppfyller det här kravet. Om Migrationsverket anser det behöver ni inte styrka er identitet, och då kan ni få svenskt medborgarskap om ett par år.

Jag hoppas att jag har svarat på din fråga, men om du har följdfrågor kan du alltid ställa dessa till Fråga Juristen. I annat fall önskar jag dig ett stort lycka till!

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.