Hej! Stort tack för att du ställer din fråga till Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse för de statliga och kommunala kostnaderna för omhändertagande av barn enligt LVU.

LVU och de olika vårdformerna
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) består av olika regler avseende omhändertagande av barn. Det är socialnämnden i varje kommun som bestämmer hur vården ska utövas samt var vården ska utövas, 11§ LVU. Den unge kan till exempel få bo i ett familjehem eller på en kommunal eller privat institution. Socialnämnden kan också begära att den unge ska få en plats på statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem. Där upprättas en individuell behandlingsplan för den unge. Placeringsformen ska främst styras av barnets vårdbehov, 6 kap 1§ socialtjänstlagen (SoL).

Kostnader för vården
I och med att det är kommunen som väljer vårdform samt att vårdformen ska bestämmas utifrån barnets vårdbehov kan kostnaderna för omhändertagande av barn variera i stor utsträckning mellan olika kommuner och olika fall.

Familjehemsplacering
Ersättningsnivåerna vid familjehemsplacering regleras inte i lag. Däremot har Sveriges Kommuner och Landsting uppsatt vissa rekommendationer för ersättningar till familjehem. Syftet med dessa är att de ska utgöra riktlinjer och stöd för kommunerna gällande ersättningsnivåerna. Ersättningen beror på barnets ålder och uppdragets omfattning. Här kan du läsa mer om de ersättningar som Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar under 2019 (se sidan 17). Ersättningen innefattar en omkostnadsersättning samt ett arvode. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när de tar emot barnet i sin familj. Medan arvodet syftar till att ersätta familjehemmet för den tid som går till uppdraget. Den första delen i omkostnadsersättningen utgörs av en schablon som är baserad på ålder, vilket utgör en grundkostnad. Den andra delen som ett familjehem kan vara berättigad till vad gäller omkostnadsersättningen beräknas individuellt och kallas tilläggskostnader. Vad gäller arvoden finns grundarvoden baserade på den unges ålder. I vissa fall kan ett familjehem även få förhöjda arvoden. En individuell bedömning om förhöjt arvode ska göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. För ett barn som är mellan 0-12 år som är placerad i familjehem kan kostnaderna enligt riktlinjerna exempelvis  bli 4 263kr/mån (omkostnadsersättning utan tilläggskostnad) + 6 214kr/mån (grundarvode utan förhöjt arvode) = 10 477/månad. Detta är dock beräkna utan de möjliga tillägg som finns. De totala kostnaderna kan därför i stor utsträckning variera.

SiS ungdomshem
Avgifterna för vård på SiS ungdomshem varierar beroende på vad för vård som ska utföras, samt vilken anledning som ligger till grund för vården. Vid vård enligt 2§ LVU (d.v.s. när den unges miljö inte är lämplig) gäller vissa avgifter och för vård enligt 3§ LVU (d.v.s. när den unge utsätter sig själv för fara genom missbruk) gäller andra avgifter. Vård med stöd av LVU kan variera från ett par veckor vid en akutplacering till flera är på en behandlingsavdelning. Socialnämnden i hemkommunen ska ompröva LVU-beslutet var sjätte månad. Det är svårt att säga en ungefärlig summa vad det kostar att ha ett barn placerat på ett ungdomshem eftersom det beror på grunden till vården (2 eller 3§ LVU), vilken form av vård som ges (akutvård, vård på en behandlingsavdelning o.s.v.) samt hur länge vården ska ges. Här finns avgifterna som tas ut för vård enligt 2§ och här finns avgifterna som tas ut för vård enligt 3§ under 2019. Skulle ett barn vårdas enligt 2§ LVU på en behandlingsavdelning kostar det således 4 800 kr/dygn. I kostnaderna ingår då bland annat vård- och behandlingsåtgärder vid institutionen, skolkostnader, kläder och hygienartiklar m.m. Kostnader för vård enligt 3§ LVU är något högre.

Övriga kostnader
Ett LVU-ärende medför även kostnader för de statligt och kommunalt anställda som hanterar ärendena. Exempelvis finansieras socialtjänstens anställda samt domare och nämndemäns anställningar med statliga och kommunala medel.

Rättegångskostnader i LVU-mål
Ett offentligt biträde är i de allra flesta fall en jurist som tar tillvara en parts intressen i ett mål eller ärende. Till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. I LVU-mål ska biträde förordnas den som åtgärden avser samt dennes vårdnadshavare i fall gällande beredande av vård (d.v.s vård enligt 2 och 3§ LVU), omedelbart omhändertagande o.s.v, 39§ LVU. I normalfallet förordnas två biträden ett åt föräldrarna och ett åt den unge. Om offentligt biträde förordnats betalar staten kostnaderna för biträdet/biträdena. Hur stora kostnaderna blir för de offentliga biträdena varierar och beror till stor del på målets omfattning.

Ett exempel på ersättningar till offentliga biträden är ett mål från Kammarrätten i Jönköping i april i år (mål nr 522-19). Målet gällde beredande av vård enligt LVU. Där uppgick det ena offentliga biträdes ersättning till 4 744 kr och det andra biträdets ersättning till 2 588 kr. I ett annat mål (mål nr 2929-18) i Kammarrätten i Jönköping avseende beredande av vård enligt LVU, uppgick ersättningen för det ena biträdet till 18 223 kr och föt det andra biträdet till 3 389kr. Kostnaderna kan således variera kraftigt.

Sammanfattning
Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Kostnaderna varierar beroende på vilken vårdform som väljs, om 2 eller 3§ LVU ligger till grund för vården, hur länge den unge är i behov av vård, hur omfattande målet är m.m. Jag kan tyvärr inte heller räkna ut något genomsnitt per barn och per år. Däremot har jag försökt ange vissa ungefärliga kostnader för rättegångar, familjehemsplacering, vård med hjälp av SiS ungdomshem och hoppas att det har kunnat ge svar på din fråga.

Har du ytterligare frågor går det jättebra att ställa dem.

Vänliga hälsningar,

Fråga Juristen