Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Jag kommer att gå igenom lite bakgrundinformation till dina frågor och därefter tillmäpar jag detta på dina frågor. 

God advokatsed

Det är endast advokater som behöver ta hänsyn till god advokatsed. Ett målsägandebiträde behöver inte vara en advokat, men ofta är det så. Målsägarbiträdets roll under rättegången är att ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden (3 § lag om målsägandebiträde). Ett målsägandebiträde kan även vara en biträdande jurist eller någon annan som är lämplig för uppdraget (4 § lag om målsägandebiträde & 26 § rättshjälpslagen). I 8 kap. 4§ rättegångsbalken (RB) framgår det att advokater ska iaktta god advokatsed. Det är Sveriges Advokatsamfund som upprättar vägledande regler för god advokatsed. Ett typiskt exempel på när en advokat är jävig är när advokaten agerar som ombud för två parter som har olika intressen i saken.

Jäv för nämndemän

När det gäller jäv för nämndemän hittar du regler för detta i 4 kap. 13 § RB. I paragrafen räknas 10 punkter upp som kan utgöra grund för jäv. I 10:e punkten framgår det att en domare är jävig om det föreligger särskilda omständighet, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Med domare menas inte bara lagfarna domare utan även t.ex. nämndemän. Vid prövning av om jäv föreligger enligt 10:e punkten ska en objektiv bedömning göras. Exempel på när det föreligger “särskilda omständigheter” är när domaren är ekonomiskt beroende av en part i målet eller om domaren är medlem i samma klubb eller förening som en av parterna. En domare som misstänker att det kan föreligga en jävsituation är skyldigt att tillkännage detta (4 kap. 14 § RB). Detta leder ofta till en informell prövning av frågan av rätten som inte delges parterna. Den som är part i rättegången har också möjlighet att göra en jävsinvändning mot en domare, även om den är starkt begränsad. En part som känner till att en domare är jävig måste invända om detta första gången parten för talan i målet (4 kap. 14 § RB). Om en jävsinvändning gjort av en part i målet ska detta leda till ett formell beslut i frågan (4 kap. 15 § RB).

Återförvisning

I samband med att en dom i ett brottmål överklagas till hovrätten kan det i överklagan göras en jävsinvändning mot en domare i tingsrätten. Hovrätten ska då pröva om jäv föreligger och om så är fallet ska hovrätten undanröja tingsrättens dom och återförvisa målet till tingsrätten (51 kap. 27, 29 §§ RB). Som nämnts ovan är det dock inte möjligt att göra en jävsinvändning om parten visste om jävsituationen tidigare och inte lyfte fram det första gången parten förde talan i målet.

Tillämpning i ditt fall

För att god advokatsed ska vara aktuellt att tillämpa i ditt fall krävs det att målsägandebiträdet är en advokat. Att målsägandebiträdet tidigare fört en talan mot den tilltalade som åklagare är ingenting som jag direkt kan se ska grunda en jävsituation. Om däremot målsägandebiträdet tidigare hade agerat som ombud för den tilltalade hade advokaten haft en skyldighet att upplysa om detta. Som du beskriver situationen ser jag däremot ingen intressekollision.

Gällande nämndemannen så finns det särskilda jävsregler som denne ska beakta. Nämndemannen ska meddela rätten om den anser att det föreligger en jävsituation. I det här fallet ligger det närmast till hands att utgå från reglerna om delikatessjäv. Enligt den praxis jag har kollat på föreligger endast jäv om nämndemannen har en relation till en av parterna i målet, det vill säga målsägande eller den tilltalade i ditt fall. Målsägandebiträdet ska hjälpa målsägande men är inte själv part i målet. Det är därför tveksamt om det kan föreligga jäv i den här situationen. Det du kan göra är att ta upp frågan med rätten och låta dem göra en prövning av om det föreligger jäv. Om du redan har fått en dom så kan du ta upp jävsfrågan om du överklagar domen till hovrätten. Hovrätten kan i yttersta fall återförvisa målet till tingsrätten.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!