Hej! Tack för att du har valt att vända dig till oss på Fråga Juristen med dina frågor. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i er situation. Då det var sex frågor i en, blev svaret förhållandevis långt.

1. ”Kan de fortfarande påstå att resultat och balansrapport är företagarens egna uppgifter?”
Ett resultat och en balansrapport är ett företags uppgifter. Jag tror Migrationsverket snarare menar att de vill se någon slags årsdeklaration eller redogörelse för hur du har tagit ut lön/vinst, exempelvis genom kontoutdrag eller liknande.

2. ”Kan de påstå att min inkomst inte är ”stabil och regelbunden” för att jag är egenföretagare?”
Något som har betydelse vid frågan om du uppfyller kravet på försörjning tillräckligt för att försörja dig och din man är huruvida du har en inkomst som har förelegat under en viss varaktighet, vilket framgår av här i information från Migrationsverket. Bedömningen ska vara framåtsyftande, de uppgifter du anger ska alltså bedömas innebära att det är sannolikt att din inkomst även kommer att föreligga en tid framöver.
Det är inte det faktum att du är egenföretagare i sig som är det som påverkar. Det avgörande är istället huruvida du kan redogöra för att du har haft en varaktig inkomst och om denne sannolikt kommer fortlöpa. I den nyss nämnda föreskriften framgår det att det följer av bestämmelser från EU-kommissionen att det faktum att det tidigare har kommit in pengar inte behöver tillmätas avgörande betydelse, särskilt inte när personer är i början av sitt yrkesverksamma liv. Som du nämnde är ditt företag hyfsat nybildat och nyligen har börjat gå bra, därför kanske detta kan bedömas som osäkert enligt dem.  
Svaret på din fråga blir därför tyvärr ja, Migrationsverket kan anse att detta inte är tillräckligt eftersom det eventuellt inte utgör en säker grund för en framåtsyftande bedömning.

3. ”Om de skulle ge avslag igen, hur lång tid kommer det ta att begära återförvisning av mitt ärende efter att barnet är här och vi åberopar anknytning till barnet?”
Kravet på att anknytningspersonen ska kunna försörja både sig och den sökande följer av 9 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Av 10 § i tillfälliga lagen framgår att försörjningskravet inte gäller om den person som den sökande åberopar anknytning till är ett barn. Således ställs det inte lika höga krav på er i försörjningshänseende efter det att ni har fått barn.
Återförvisning innebär att en högre instans skickar tillbaka målet till den tidigare instansen på grund av något slags fel. Det kan till exempel röra sig om att det inte har gjorts den utredning som skulle ha behövts vid beslutsfattandet. I er situation kommer det ju uppkomma en ny omständighet som inte tidigare förelåg. Det är alltså inte säkert att detta kommer föranleda att en återförvisning sker.
Frågor om ändring av ett myndighetsbeslut (Migrationsverket är en myndighet) regleras (bland flera) bestämmelser i 38 § förvaltningslagen. Däri framgår att en myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat om beslutet anses vara uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende för att det har tillkommit några nya omständigheter och denna ändring kan ske enkelt och snabbt.
När ansökan sker på grund av anknytning finns det ingen regel för när en ny får göras, till skillnad från vid asylansökan där det ska ha gått fyra år eller att några nya omständigheter ska föreligga som gör att situationen som ska bedömas har förändrats. Ni kan därför helt enkelt ansöka på nytt om Migrationsverket inte skulle ändra sitt beslut eller om Migrationsdomstolen gör samma bedömning som Migrationsverket.

4. ”Jag fick ett tips om att överklaga blankt för att vinna mer tid och därefter åberopa anknytning i min överklagan så att de prövar detta men vad innebär det?”
Ett blankt överklagande kan även kallas för ramöverklagande. Det innebär att du gör en överklagan och anger de yrkanden ni har. Du ber dock om anstånd med att inkomma med vidareutvecklad talan. Domstolen får sedan avgöra huruvida ni beviljas anstånd eller ej med att inkomma med en mer utvecklad talan. En överklagan ska alltid lämnas in till beslutande instans, vilket är Migrationsverket i er situation.
Överklagandet ska innehålla era yrkanden och vilka omständigheter som åberopas till stöd för dessa samt varför ni överklagar och om det finns något som rätten bör ta hänsyn till. Ni behöver även ange vilket beslut ni överklagar.
Tänk på att ni är bundna av de yrkanden som ni angett i ert ramöverklagande och således inte kan avvika från dessa alltför mycket sedan i er komplettering.

5. ”Hur lång tid kan man få?”
Detta beror på hur lång tid Migrationsdomstolen bedömer att ni kan behöva, för det fall de anser att grunden för er blanka överklagan är godtagbar. Detta är alltså inget vi kan besvara.

6. ”Kan de avslå ansökan och skicka vidare det ”blanka” överklagandet till domstolen eller har man fortfarande chansen att skicka in sitt överklagande (så länge det är inom tidsfristen)?”
När ett beslut har överklagats går Migrationsverket först igenom beslutet för att se om det är något de borde ändra samt om överklagan har kommit in inom rätt tid. Om det inte görs någon ändring och överklagan har inkommit inom rätt tid skickas överklagandet vidare till Migrationsdomstolen. Det är alltså Migrationsdomstolen som gör bedömningen huruvida dels målet ska tas upp till prövning, dels huruvida de beviljar er anstånd med att inkomma med en utvecklad talan såsom ni önskar i det blanka överklagandet.

Handlingsplan
Jag rekommenderar er att kontakta Migrationsdomstolen och höra er för angående det blanka överklagandet. Kommer de bevilja er anstånd? Om de ännu inte kan svara på det, när kommer du få svar? Jag tycker även att ni kan kontakta Migrationsverket för att höra efter hur du skulle kunna bevisa att du klarar försörjningskravet.

Om ni önskar juridisk hjälp med ert ärende rekommenderar jag er att kontakta Familjens Jurist. På Familjens Jurist kan ni få hjälp av en jurist med ert migrationsrättsliga ärende.

Hoppas ni känner att situationen har klarnat något!

Vänliga hälsningar,
Fråga Juristen