Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga avser offentlighets-och sekretessjuridik, varför jag kommer att redogöra för relevanta bestämmelser i offentlighet- och sekretesslagen (OSL) för att sedan koppla dessa till din fråga.

Sjukvårdspersonalens tystnadsplikt

Sekretess inom hälso- och sjukvård regleras i 25 kap. OSL. Av 25 kap. 1 § OSL följer att sekretess gäller för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Här råder således en presumtion för sekretess. Av 25 kap. 18 § andra stycket OSL följer vidare att tystnadsplikt råder för de uppgifter som avses i 25 kap. 1 § OSL.

Hur sekretessen bryts

Då en enskild begär ut en uppgift, eller en allmän handling, prövas om uppgiften för sig eller i handlingen är sekretessbelagd. Om så är fallet prövas sedan om sekretessen kan brytas. Som ett första steg görs här en skadebedömning om den aktuella sekretessbestämmelsen innehåller ett skaderekvisit. Som framgått ovan innehåller 25 kap. 1 § OSL ett sådant, uppgiften får inte röjas om det inte står klart att den enskilde eller närstående lider men. Även om skadebedömningen leder till att uppgiften inte bör lämnas ut, finns vidare sekretessbrytande bestämmelser. En sådan är bland annat att sekretessen bryts om den som uppgiften rör samtycker till att den röjs, detta följer av 10 kap. 1 § OSL. Tillika hindrar inte sekretess, om inte hänsyn till synnerligen viktigt allmänt eller enskilt intresse hindrar det, att den som är part i ett mål eller ett ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handlingar genom sin rätt till partsinsyn, vilket stadgas i 10 kap. 3 § OSL.

Vem sekretessen gäller mot

Av 1 kap. 1 § OSL följer att lagen är tillämplig för myndigheter och vissa andra organ. Enskilda, eller privatpersoner, är således inte bundna av lagen. Det enda sättet att göra en enskild bunden av sekretess är genom att i samband med utlämnande av uppgift eller allmän handling förordna om så kallat förbehåll, vilket inskränker den enskildes rätt att vidarebefodra uppgifterna eller annars utnyttja dom i strid med det aktuella förbehållet. Att förbehåll får föreskrivas vid utlämnande följer av 10 kap. 14 § OSL och innebär även att den enskilde åläggs en tystnadsplikt.

Brott mot tystnadsplikten

i 14 kap. 2 § OSL hänvisas till Brottsbalken (BrB) i fråga om ansvar för den som bryter mot förbud enligt OSL att röja uppgift eller bryter mot ett förbehåll som gjorts med stöd av lagen. I 20 kap. 3 § BrB framgår att den som röjer uppgift som denne är pliktig att hemlighålla enligt lag eller förbehåll som meddelats med stöd av lag döms för brott mot tystnadsplikten.

Kopplat till din fråga

En advokat agerar i regel som privatperson och är inte bunden enligt reglerna i OSL. Har av advokat således fått ut uppgifter, som i detta fall en sjukjournal, får det antas att den som lämnat ut journalen också gjort en sekretessprövning. Leder denna till att journalen får lämnas ut föreligger ingen sekretess i fråga om advokatens hantering av journalen. Det undantag från detta som är möjligt, och då advokaten även kan begå inte bara en felaktig utan en brottslig handling, är om journalen lämnats ut med förbehåll och advokaten ändock använder materialet eller uppgifterna i journalen på ett sätt som röjer dessa i strid med förbehållet. I så fall kan advokaten alltså åtalas för brott mot tystnadsplikten, men annars åligger det den utlämnande myndigheten att noggrant från början pröva om handlingen bör lämnas ut eller inte.

Med det sagt hoppas jag att du fått svar på din fråga! Har vi vidare funderingar eller frågor är du varm välkommen att kontakta en jurist, eller vända dig hit till oss på Fråga juristen igen!