Bevisvärdering av ledande frågor i en egenhändigt upprättad ljudinspelning
Jag vill ställa en fråga angående en formulering i en dom. Jag blev fälld i tingsrätten för misshandel men senare frikänd av hovrätten. Jag var oskyldig. Min bevisföring byggde på dels sms-meddelanden och dels på ett inspelat samtal mellan mig som misstänkt och målsäganden. I det inspelade samtalet mellan misstänkt och målsägande, alltså ett samtal mellan två personer som vet vad som hänt och vad som inte hänt. Den misstänkte ställer i samtalet frågan till målsägande, om han som slog vet att jag satt inne för det han gjorde: "Vet han som slog dig om att jag satt inne för det han gjorde?" (jag blev alltså inlåst i arrest i två dygn som misstänkt för misshandel jag inte gjort mig skyldig till. Målsägande hade gjort en falsk anmälan av olika orsaker)
Till min fråga: Både tingsrätt och hovrätt kommenterar samtalet med att 1. jag gjort inspelningen efter att jag tagit del av förundersökningen och 2 att jag ställer ledande frågor. Nu undrar jag om de båda instanserna inte blandar samman ett samtal mellan två jämbördiga parter där båda vet vad som hänt och inte hänt, med en förhörssituation där förhörsledaren försöker komma nära sanningen med hjälp av frågor ställda till en person som vet vad som hänt. I samtalet mellan två jämbördiga sitter båda så att säga med trumf på handen, i förhöret sitter endast den ena parten (den förhörda) med trumf.
Rådgivarens svar
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Jag vill inleda med att säga att mitt svar kommer att hållas generellt, eftersom att jag inte har tillgång till domskälen i fråga.
Bevisprövning och bevisvärdering
I Sverige har vi både fri bevisprövning och fri bevisvärdering. Detta framgår av 35 kap. 1 § rättegångsbalken. Fri bevisprövning innebär att parterna i ett mål får åberopa i princip vilken bevisning som helst, oavsett hur absurd den verkar eller på vilket sätt den har framtagits. Det är t.o.m. tillåtet att presentera bevis som tagits fram på olagligt sätt (det enda konkreta undantaget jag har hört talas om är erkännanden under tortyr). Domstolen är samtidigt fri att värdera bevis hur de vill, varför det ofta inte är lönt att presentera ovannnämnda absurda bevis (men däremot olagligt framtagna). En ljudinspelning kan alltså läggas fram som bevis, oavsett om den framtagits lagligt eller olagligt.
Bevisvärdering gällande förhör och andra samtal
Gällande din fråga så förstår jag att du tycker att det är skillnad mellan ett regelrätt förhör och ett samtal mellan den tilltalade och målsäganden. Det är det också i många avseenden. Men jag kan inte se att en ledande fråga skulle anses icke-ledande endast på grund av att den ställs av den tilltalade istället för av en polis eller åklagare. Däremot skulle jag kunna tänka mig att en domstol värderar svaret på en ledande fråga högre om det sker i ett vanligt samtal jämfört med om det sker i en konfrontation (vilket kan anses vara fallet under vissa förhör, men också under egenhändigt framtagna inspelningar). Problemet med ledande frågor är ju egentligen inte den ledande frågan utan risken att svaret inte är vad den svarande egentligen vill svara. Det är alltså upp till rätten att bedöma huruvida svaret kan anses ha kommit "naturligt" eller till följd av en ledande fråga (eller annan slags påtryckning etc.).
Gällande ditt resonemang gällande vem som sitter på "trumf" så får du försöka sätta dig in i rättens perspektiv. Ur ditt perspektiv så försöker du genom din ledande fråga att få fram det svar som du vill ha fram, d.v.s. det som är "sant". Men ur rättens perspektiv så kan det lika gärna vara så att det svar som du vill få fram är ett "osant" svar. Rätten kan ju inte utgå från att du vill få fram sanningen. Det låter kanske hårt, men rätten kan inte lita på att parter i en rättegång är objektiva och vill få fram "sanningen".
Jag hoppas att detta förtydligade hur rätten kan ha resonerat (jag kan ju inte med säkerhet veta eftersom att jag som sagt inte har tillgång till domskälen) är svar på din fråga. Om du undrar någonting annat så är du välkommen att ställa en ny fråga.
Med vänlig hälsning,
Helmer
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.