Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Till att börja med så utgår jag ifrån att förstärkaren gick sönder på någon form av “naturligt sätt”. Om din son hade sönder förstärkaren uppsåtligen (alltså åtminstone var medveten om att hans handlande kunde ha sönder den, men inte brydde sig om den skulle gå sönder eller inte), kan brottet skadegörelse aktualiseras. Då blir situationen en helt annan. Jag kommer alltså nedan utgå från att förstärkaren gick sönder så som saker gör efter lång tid.

Det är också viktigt att påpeka att vi i Sverige inte har någon lag som är direkt tillämplig på avtal rörande tjänster (som att ta hand om en annan persons egendom). Vid bedömningen får man därför göra analogier (jämförelser) med exvis konsumenttjänstlagen och köplagen. För att göra det krävs dock mer information, se mer om detta nedan. Nu till det som kan sägas.

Avtal genom konkludent handlande

Du säger att du inte gick med på att förvara förstärkaren i 25 år. Jag tolkar det som att du för 25 år sedan gick med på att förvara den (men inte hur länge som helst). Även om så inte var fallet så har du, genom att ha tagit hand om den så pass länge, ingått ett avtal med den andra personen. Detta kallar vi jurister för avtal genom konkludent handlande – ni har agerat som om det fanns ett avtal.

Svårigheten i ditt fall blir att avgöra detaljerna kring ert avtal, framför allt gällande hur länge ni avsåg att det skulle gälla. De flesta relevanta regler kräver nämligen att vi vet när avtalet slutade. Det krävs inte att ni har bestämt ett bestämt antal dagar eller liknande. Om ni sade att du skulle ta hand om förstärkaren medan den andra personen renoverade eller att ni sade att du skulle ta hand om den tills du flyttade eller liknande så gäller det som avtalsslut. Det viktiga är att hitta en “gemensam partsvilja”, alltså vad ni kom överens om, uttalat eller underförstått.

Preskription

Det som framför allt blir aktuellt i ditt fall är reglerna om preskription. Dessa finns i preskriptionslagen. Preskription innebär att den andra personen fortfarande har en fordran på att få ut förstärkaren, men ingen rätt att kräva denna fordran. Det innebär (förenklat) att staten inte kommer att hjälpa den andra personen att hämta ut förstärkaren från dig. Preskription för vanliga fordringar är tio år sedan fordran uppkom. Fordran uppkommer i ert fall på dagen för avtalets slut (varför det är viktigt att reda ut när det var).

Rekommendation

Det finns fler aspekter som skulle kunna bli aktuella, men jag väljer att stanna här. Det går nämligen inte att säga så mycket mer utan att veta mer om vad som har hänt. Jag berättade exvis i inledningen att situationen blir helt annorlunda om din son hade sönder förstärkaren och mycket beror som sagt på hur en jurist tolkar ert agerande för att bestämma ett avtalsslut.

Jag rekommenderar, som i många fall, att du pratar med den andra personen och förklarar din ståndpunkt. Om det inte var meningen att du skulle ta hand om förstärkaren i mer än femton år så borde den andra personens fordran (utifrån vad du har berättat) vara preskriberad. Ifall den andra personen riktar anspråk mot dig för att få tillbaka förstärkaren samt ersättning för skadan så bör du kontakta en jurist. Du hittar mer information om våra tjänster HÄR. Det kan också vara bra att kontakta en jurist ifall du känner att du behöver mer “kött på benen” inför eventuella diskussioner med den andra personen.

Jag hoppas att du har fått åtminstone någon insikt i de regler som gäller. Det går tyvärr inte att säga så mycket mer utan mer information. Om det är något du vill att jag förtydligar eller om du har mer information så är det bara att ställa en ny fråga. Annars rekommenderar jag starkt att ni hör av er till en jurist, framför allt om den andra personen riktar anspråk. I övrigt hoppas jag att situationen reds ut på ett bra sätt.

Med vänlig hälsning,
Helmer