Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Regler som är relevanta för situationen du beskriver finns i äktenskapsbalken (ÄktB). 

Ägande av egendom under äktenskap
Till att börja med klargör 1 kap. 3 § ÄktB att varje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder. Detta gäller så länge äktenskapet består. Det finns dock vissa rådighetsinskränkningar i ÄktB, som innebär att man ibland behöver den andre makens samtycke för att få förfoga över viss egendom. Jag tolkar din fråga som om det endast är du som är ägare till huset. 

Rådighetsinskränkningar
I 7 kap. 5 § ÄktB finns rådighetsinskränkningar för vad en make får göra med makarnas gemensamma bostad och bohag. Definitionen av gemensam bostad finns i 7 kap. 4 § ÄktB och syftar på bostäder som är just makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för det ändamålet. Jag kan inte ge ett garanterat uttalande kring definitionen av det hus som är tänkt att säljas eller hyras ut, men att du skriver att det är ett annat hus än det ni bor i så talar det för att det inte är er gemensamma bostad enligt ÄktB. Enligt 7 kap. 4 § fjärde stycket ÄktB räknas nämligen inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål som gemensam bostad och bohag.

 Angående enskild egendom följer av 7 kap. 5 § andra stycket ÄktB att inskränkningarna inte gäller sådant bostad och bohag som är enskild egendom på grund av 7 kap. 2 § 2-4 p. ÄktB, alltså egendom som blivit enskild på grund av villkor i gåva eller testamente. Detta betyder att rådighetsinskränkningarna gäller för egendom som gjorts till enskild genom äktenskapsförord, så även om egendomen görs till enskild i äktenskapsförord gäller fortfarande kravet på samtycke. Observera att det nu sagda gäller sådana bostäder som uppfyller kraven i 7 kap. 4 § ÄktB och därför klassas som makarnas gemensamma bostad.

Fast egendom som inte är makarnas gemensamma bostad 
Enligt 7 kap. 5 § ÄktB gäller dock inskränkningen även för fast egendom som inte är makarnas gemensamma bostad, om denna är giftorättsgods. Om det du äger är fast egendom och giftorättsgods gäller alltså inskränkningen för egendomen, och du skulle alltså behöva samtycke för att upplåta egendomen. 

Sambolagen
Om man är sambo finns det i 23 § sambolagen inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet. För att egendom ska träffas av den inskränkningen måste den vara samboegendom. Samboegendom är enligt 3 § sambolagen sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning. Enligt 5 § sambolagen ska bostaden vara avsedd att vara sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för det ändamålet. Om det är uppfyllt finns alltså begränsningar i vad man kan göra med egendomen utan den andra sambons samtycke. Observera att egendom som används huvusakligen för fritidsändamål inte räknas som sambors gemensamma bostad och bohag, se 7 § sambolagen.

Sammanfattning och rekommendation
Om huset i fråga definieras som er gemensamma bostad enligt reglerna i ÄktB innebär det att det krävs samtycke av din make för att sälja eller hyra ut den. Det hjälper således inte att göra den till enskild i ett äktenskapsförord, då det endast är egendom som är enskild till följd av villkor i gåva eller testamente som är undantagen. Om det du vill sälja eller hyra ut inte är gemensam bostad enligt ÄktB men klassas som fast egendom och är giftorättsgods är det också krav på samtycke för att förfoga över den. Motsatsvis talar det för att fast egendom som inte utgör ert gemensamma hem kan gå att förfoga över utan samtycke, under förutsättning att den görs om till enskild egendom. Jag kan som sagt inte uttala mig om vad som gäller kring just ert hus eftersom det kräver att all information noggrant gås igenom. Därför rekommenderar jag att ni tar kontakt med Familjens jurist som kan säga hur ett eventuellt äktenskapsförord ska utformas på bästa sätt.

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till Fråga Juristen.