Vilka ska underteckna arvskifteshandlingen samt kan man frångå ett testamente vid arvskiftet?
Min far har avlidit och vi ska nu genomföra arvskifte. Vi som berörs är min fars fru, jag som är särkullbarns till far och min fars frus dotter som är adopterad av far och därmed ”gemensamt barn” och efterarvinge. Boets samlade behållning enligt bouppteckning uppgår till ca 3 000 000kr i form av pengar på olika bankkonton som vid bodelning delas lika mellan den avlidne och efterlevande maka. Inga enskilda tillgångar eller fastigheter föreligger. Ett inbördes testamente finns som avger att den efterlevande parten ska kunna bo kvar i bostaden och ha lösöret kvar. Där sägs också att särkullbarns ska få ut sin laglott då respektive förälder avlider och resterande då den andra parten avlider då även efterarvinge får sitt arv.
- Ska arvskifteshandlingen undertecknas av efterlevande maka och mej som särkullbarns och måste/ska efterarvingen också göra det?
- Hur mycket pengar innebär laglotten?
- Kan vi vid arvskifte överenskomma om att i stället utbetala hela arvslotten om vi gemensamt är överens om att kvarvarande pengar är tillräckliga för efterlevande och efterarvinge?
Rådgivarens svar
Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
Regler om arv och testamente hittas i ärvdabalken (ÄB).
Arvskiftshandlingen
Om den avlidne var gift ärver den efterlevande maken före gemensamma barn, 3 kap. 2 § ÄB. Gemensamma barn är efterarvingar vilket innebär att en efterarvinge får vänta på att ärva sin förälder först då den efterlevande maken avlidit. Efterarvingar ska således inte underteckna arvskiftehandlingen eftersom de inte har någon rätt till arv än. Arvskiftet ska förrättas av arvingarna och universella testamentstagare enligt 23 kap. 1 § ÄB. Arvshandlingen är ett avtal mellan arvingarna och universella testamentstagare i vilket man kommer överens om fördelning av ett arv, 23 kap. 4 § ÄB. Arvet ska fördelas enligt arvsordning alternativt enligt testamente om ett sådant har upprättas av den avliden.
Laglotten
Laglotten är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten är arvet delat på antal barn till den avlidne. Arvlåtaren (den avlidne) kan välja att inskränka arvslotten med hälften genom att testamentera bort halva arvslotten. Laglotten är dock alltid skyddad från att testamenteras bort vilket innebär att en bröstarvinge (barn till avlidne) alltid har rätt att få ut sin laglott.
Sammanfattning
Ett testamente är juridisk bindande och ska följas av arvingarna och universella testamentstagare. Er fars vilja bör således respekteras och arvet bör fördelas enligt vad som uttrycks i testamentet. Arvslotten är hälften vardera av arvet vilket innebär laglotten är en fjärdedel av arvet. Om det kvarstår 3.000.000 kr när alla skulder betalats och andra kostnader dvs när arvet ska skiftas ut, så blir laglotten 750.000kr. Arvshandlingen ska undertecknas av din fars fru och av dig, inte av din fars adoptivdotter.
Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du vill ha hjälp med t.ex med att förätta ett arvskifte kan jag rekommenderar dig att boka in en tid med en av våra jurister på Familjens Jurist, se här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.