Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vilka rättigheter till arv har jag?

Vilka rättigheter har jag när min mamma skrivit i sitt testamente att arvet ska delas mellan 3 av hennes 7 barn och hennes nya man adopterat de tre barn som ska dela på arvet? 



Rådgivarens svar

2022-05-02

Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som aktualiseras för din fråga finns främst i ärvdabalken (ÄB).

Bröstarvingar och arvsrätt

Enligt 2 kap. 1 § ÄB är en arvlåtares avkomlingar dennes närmaste arvingar. De kallas för bröstarvingar och ärver som utgångspunkt lika stor del var. Eftersom du är din mammas avkomling är du och hennes andra barn din mammas bröstarvingar. 

Av din fråga framgår också att din mamma gift om sig. Enligt 3 kap. 1 § ÄB framgår att kvarlåtenskapen efter en gift person tillfaller den efterlevande maken. Det betyder att eventuella gemensamma barn inte får sitt arv vid den första förälderns bortgång, utan de får ut sitt arv först när båda föräldrarna gått bort. Barn som adopterats av sin förälders make är makarnas gemensamma barn och får därför sitt arv först när båda föräldrarna gått bort (se 4 kap. 21 § föräldrabalken för rättsverkningar av adoption). 

Ett barn som inte är ett gemensamt barn till makarna kallas för särkullbarn. Ett särkullbarn till den make som gått bort först behöver inte vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken gått bort (som deras gemensamma barn gör), utan särkullbarn till den först avlidna maken får sitt arv direkt. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från att få arvet direkt, till förmån för den efterlevande maken (se 3 kap. 9 § ÄB). 

Laglott och jämkning av testamente

Det en arvinge hade ärvt om inget testamente fanns är dennes arvslott. Halva den arvslotten är dennes laglott, se 7 kap. 1 § ÄB. Att du skriver i din fråga att din mamma har 7 barn talar för att din arvslott är 1/7 av kvarlåtenskapen, och din laglott 1/14 av kvarlåtenskapen. Om ett testamente kränker en bröstarvinges laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att bröstarvingen tog del av testamentet, annars förlorar bröstarvingen sin rätt att påkalla jämkning. Detta står i 7 kap. 3 § ÄB. För att påkalla jämkning av testamentet ska bröstarvingen antingen framställa sin begäran om detta till testamentstagarna eller väcka talan om jämkning av testamente. 

Sammanfattning och rekommendation

Om du är din mammas bröstarvinge har du rätt till din laglott. Om testamentet i fråga kränker din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet för att få ut laglotten. Detta måste göras inom sex månader från att du tog del av testamentet. Du kan antingen framställa din begäran om jämkning direkt hos testamentstagarna eller genom att väcka talan om det för att få tvisten löst i domstol. Om du känner att du är i behov av ytterligare rådgivning är du varmt välkommen att boka tid för ett möte med en jurist här hos Familjens Jurist

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga Juristen.


Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.