Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Jag ber om ursäkt för det sena svaret. Nedan redogör jag för relevanta regler och avslutar med en rekommendation. Bestämmelser om arv och fördelning av kvarlåtenskap finns i ärvdabalken (ÄB).

Vem är bröstarvinge?

Av 2 kap. 1 § ÄB framgår att arvlåtarens avkomlingar är de närmaste arvingarna. Det är dem som kallas bröstarvingar. I samma paragraf står det att arvlåtarens barn ska ta lika lott, de ska alltså få ärva lika mycket enligt den legala arvsordningen. Eftersom du har två barn skulle då hälften av din kvarlåtenskap gå till din son och hälften till din dotter.

Av paragrafen framgår också att om en en bröstarvinge avlidit så träder den bröstarvingens avkomling i bröstarvingens ställe. Det innebär att ditt barnbarn kan ärva den del som skulle gått till dennes förälder (ditt barn) om ditt barn har gått bort före dig. Utifrån din fråga verkar det inte som att något av dina två barn gått bort och då aktualiseras inte rätten för barnbarnet att träda in som arvinge.

Jag vill även tillägga att när en gift person går bort ska en bodelning förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den efterlevande maken har arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Gemensamma barn får då vänta på sitt arv tills båda föräldrarna gått bort, medan särkullbarn till den först avlidna maken har rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarnet kan även välja att avstå att få ut arvet direkt, detta till förmån för den efterlevande maken (se 3 kap. 9 § ÄB). 

Att skriva ett testamente

Genom att skriva ett testamente kan man själv förordna om sin kvarlåtenskap, se 9 kap. 1 § ÄB. Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. I vittnenas närvaro ska den som skriver testamente skriva under eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska skriva under med sina namn och de måste veta att dokumentet är ett testamente, men de behöver inte känna till innehållet. I 10 kap. 4 § ÄB finns regler om vem som kan vara testamentsvittne. 

Bröstarvinges rätt till laglott

Även om arvlåtaren har möjlighet att förordna över kvarlåtenskapen i testamente har bröstarvingar rätt till sin laglott. Om en arvlåtare skriver ett testamente där denne förordnar om sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt så att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks kan bröstarvingarna påkalla jämkning av testamentet för att få ut laglotten, detta enligt 7 kap. 3 § ÄB. Bröstarvingen har sex månader på sig att påkalla jämkning från det att denne tog del av testamentet. Laglotten utgörs enligt 7 kap. 1 § ÄB av halva arvslotten, vilket är det bröstarvingen ärver enligt den legala arvsordningen. Exempelvis blir arvslotten för två barn som ska dela på ett arv efter sin förälder ½ var av kvarlåtenskapen. Laglotten för varje barn blir då ¼ av kvarlåtenskapen. 

Bouppteckning

Enligt 20 kap. 1 § ÄB ska bouppteckning förrättas inom tre månader efter en persons bortgång. Av 20 kap. 4 § ÄB framgår att den avlidnas skulder och tillgångar ska antecknas som de var vid dödsfallet. Om den avlidna personen valt att skriva ett testamente ska även det tas med i bouppteckningen, det står i 20 kap. 5 § ÄB. Om du väljer att skriva ett testamente kommer det alltså inte att undanhållas från bouppteckningen.

Rekommendation

Om du har två barn som båda är i livet är dem dina bröstarvingar. Om något av barnen gått bort före dig kan dennes avkomling (ditt barnbarn) träda i sin förälders ställe. Genom att skriva ett testamente kan du förordna om din kvarlåtenskap, men dina barn har rätt till sin laglott. Dina tillgångar och skulder och även eventuellt testamente ska tas upp i bouppteckningen som förrättas efter din bortgång. Jag rekommenderar att ta hjälp av en jurist här hos Familjens jurist om du vill upprätta ett testamente, detta för att vara säker på att testamentet blir giltigt och inga detaljer missas.

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.