Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och vad det innebär för er situation.

Enskild egendom

Att egendom är enskild innebär att den inte ska ingå i en framtida bodelning. Reglerna om enskild egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 7 kap. 3 § ÄktB kan egendom göras till enskild egendom genom äktenskapsförord. Det är enbart egendom som tillhör eller tillfaller maken som kan göras till dennes enskilda egendom. Med det menas att det inte är möjlig att ändra ägandeförhållandena genom ett äktenskapsförord. Det krävs alltså att maken äger 100 % av den egendom som ska göras till dennes enskilda egendom. Det är dock möjligt att göra en andel till enskild egendom, så länge den andelen ägs helt och hållet av maken.

Äktenskapsförord måste upprättas skriftligen, dateras och undertecknas av makarna.

Giftorättsgods

Giftorättsgods är allt som ägs av någon av makarna, eller makarna gemensamt, och som inte är enskild egendom. Att något är giftorättsgods innebär enbart att det ska ingå i en framtida bodelning, men har ingen effekt på äganderätten under bestående äktenskap.

Makes arvsrätt

Huvudregeln är att bröstarvingarna (den avlidnes barn) ärver, 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Efterlevande make (inte sambo) ärver dock före parets gemensamma barn (men inte före särkullbarn), men endast med ”fri förfoganderätt”.

Begreppet ”fri förfoganderätt” innebär framförallt att man inte får testamentera bort egendomen, och utgör alltså en begränsning i äganderätten. Tanken är att föräldern ska förvalta detta under sin livstid, men att det sedan ska gå vidare till barnen.

Barnen har dock inte rätt till exakt samma saker som den efterlevande föräldern ärvde med fri förfoganderätt när de till slut får ut sitt efterarv. Efterarvsrätten avser endast en lika stor andel av den efterlevande förälderns förmögenhet som arvet efter den första föräldern utgjorde vid dennes död.

Laglott

Det är alltså i huvudsak bröstarvingar (barnen till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är skyddad i lag. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Ett testamente som inkräktar på bröstarvingarnas laglotter är därmed ogiltigt till den del det inkräktar på laglotterna. Som exempel kan nämnas att en person lämnar efter sig 100 000kr och en bröstarvinge. Bröstarvingens arvslott är då 100 000kr och laglotten 50 000kr. Om den avlidne i testamente förordnat att en annan person ska ärva 60 000kr så är de överskjutande 10 000kr ogiltiga. Testamentstagaren kan enbart ärva 50 000kr.

Testamentet blir dock inte automatiskt ogiltigförklarat. Det krävs att särkullbarnen begär jämkning av testamtet inom 6 månader från den dag särkullbarnen delgavs testamentet. Gör de inte det kommer arvet fördelas enligt testamentet, trots att det inkräktar på laglotten.

Rekommendation

Den ordning som ni har skapat genom äktenskapsförordet och testamentet kan mycket väl fungera för att uppnå det ni vill. Det som kan ställa till det är dock om den enskilda egendomen inte räcker till för att täcka särkullbarnens laglotter.

Som jag beskrivit så har nämligen laglotterna företräde framför testamentet. Så om arvet fördelas enligt testamentet, men särkullbarnen ändå inte får ut hela sina laglotter har de rätten att begära jämkning av testamentet och därmed få ut resterande del ur ditt arv. Hur en sådan situation löses i praktiken är i stort upp till er. Det kan t.ex. lösas genom att de blir delägare i bostaden, eller att du kompenserar på annat sätt genom pengar eller saker.

Eftersom jämkningen inte sker automatiskt behöver dock inte denna situation uppstå, även om testamentet inkräktar på laglotterna. Det beror på om särkullbarnen begär jämkning eller om de går med på att vänta med sitt arv på så sätt som anges i testamentet.

För att sammanfatta så beror utfallet på framför allt värdet på den enskilda egendomen kontra giftorättsgodset och på särkullbarnens agerande. Så länge alla inblandande vill följa er vilja så bör inga problem uppstå.

Jag skulle även vilja uppmärksamma er på att formuleringen ”All min, EN:s, enskilda egendom skall vid min död tillfalla mina barn” är otydlig eftersom det inte framgår om det endast är särkullbarnen som avses eller även de gemensamma barnen. Är det endast särkullbarnen som avses så bör den justeras.

Är ni inte nöjda med denna ordning och vill se över möjligheten att skydda bostaden och bohaget ytterligare skulle jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurist, där en jurist kan undersöka om det finns någon annan lösning som passar er situation bättre.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.