Vem har rätt till laglott?
Jag är gift med A som har 2 barn. Själv har jag inga barn. När jag går bort vill jag att allt jag äger, framförallt en fastighet, skall gå till A och efter henne hennes 2 pojkar. Jag trodde att ett testamente skulle räcka, men jag misstänker att det inte gör det. Den s.k. laglotten medför att min syster, eller hennes barn, kan trots mitt testamente, få 50% av mitt arv. Är den bästa lösningen för mig, utifall att testamente inte räcker, att jag ger min fastighet som gåva till min frus barn?
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!
Din fråga handlar om laglott och testamente. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.
Vad är laglott och vem har rätt till den?
Barn till den avlidne kallas bröstarvingar och tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Det är bröstarvingarna som enligt 7 kap. 1 § ÄB har rätt till laglotten, vilket är halva arvslotten. Skulle ett barn till en arvlåtare ha avlidit så kan arvlåtarens barnbarn istället vara bröstarvinge och ha rätt till laglott.
Laglotten räknas ut på följande sätt. Först räknas arvslotten ut genom att dividera kvarlåtenskapen (den avlidnes egendomar) med antalet bröstarvingar. Sedan divideras detta värde på hälften för att få fram laglotten.
Laglotten kan man inte testamentera bort, men arv som ska gå till arvingar utan rätt till laglott kan man testamentera till vem man vill. Syskon (tillsammans med föräldrar om dessa ännu är i livet) tillhör andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Dessa har ingen rätt till laglott, och finns bara arvingar i andra (eller tredje) arvsklassen kan man testamentera bort hela sin kvarlåtenskap om man vill.
Din situation
Eftersom du själv inte har några barn finns det inga bröstarvingar och ingen som har rätt till laglott. Syskon har inte rätt till laglott, och inte heller har ens frus barn (som inte är ens egna barn) rätt till laglott, eftersom dessa inte är bröstarvingar. Det innebär att du kan testamentera all din kvarlåtenskap till vem du vill. Du kan då skriva i testamentet att du vill att din fru och hennes barn ska ärva.
Sammanfattning och rekommendation
Sammanfattningsvis så kan du testamentera all din kvarlåtenskap till frun och hennes barn eftersom ingen i ditt fall har laglottsrätt. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en jurist för att skriva testamentet då det finns strikta formkrav som måste följas för att testamentet inte ska bli ogiltigt. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten för testamente!
Jag hoppas du fått svar på din fråga. Tveka inte att skicka in en ny fråga till oss på Fråga Juristen om du har fler funderingar!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.