Vem har rätt att bli kallad till bopputeckningen?
Vår far gick bort i Maj. Vi är 3 syskon. Far skrev testamente om att vår bror ärver allt och skall dela lika sedan mellan oss 3 syskon. Detta pga att min syster hade skulder hos Kronofogden den tid då testamentet upprättades. Tyvärr verkar det inte bli så. Räcker det att bara den som får ärva allt ska gå på bouppteckning? När har jag rätt att få tillgång till testamentet? Vad jag förstår så måste man ansöka om jämkning för att få sin del man har rätt till inom 6 månader att man delgivits testamentet. Kan tillägga att testamentet upprättades strax efter vår mors bortgång och att jag och min bror har skrivit på testamentet, gäller något annat i denna situation?
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Vem har rätt att bli kallad till bouppteckningen?
Frågor om arv regleras i ärvdabalken. När någon dör ska en bouppteckning göras (ärvdabalken 20 kap 1 §). Dödsbodelägarna har rätt att bli kallade till bouppteckningen (ärvdabalken 20 kap 2 §). Med dödsbodelägare avses bl.a. legala arvingar och universella testamentstagare. Med legala arvingar avses t.ex. bröstarvingar (barn och barnbarn). Med universell testamentstagare menas någon som enligt den avlidnes testamente har rätt att ärva. Om den avlidne har ett testamente som föreskriver att en viss person ska få en del av den avlidnes tillgångar kommer alltså denne att vara dödsbodelägare och därmed också ha en rätt att bli kallad till bouppteckningen.
För att en bouppteckning ska vara giltig så krävs det att samtliga dödsbodelägare har kallats till bouppteckningen. Denna rätt att bli kallad innebär dock ingen skyldighet att delta på bouppteckningen. Detta betyder att bouppteckningen är giltig även om en eller flera dödsbodelägaren inte deltog vid bouppteckningen. Det enda som krävs är alltså att de blivit kallade.
Om en dödsbodelägare inte blivit kallad till bopputeckningen kommer en tilläggsbouppteckning behöva göras och att en ny förrättning kommer hållas där samtliga dödsbodelägarna blir kallade på nytt (ärvdabalken 20 kap 10 §).
Skatteverket får inte registrera en bouppteckning som gått till på fel sätt (ärvdabalken 20 kap 9 § tredje stycket). Om Skatteverket ändå registrerar bouppteckningen kan du överklaga detta inom tre veckor. Överklagan ska vara skriftlig där du förklarar vilket beslut du vill överklaga samt hur du vill att det ska ändras. Detta görs hos allmän förvaltningsrätt (förvaltningslagen 40, 43 och 44 §§). Här kan läsa mer om hur man gör en överklagan på domstolsverkets egen hemsida.
Delgivning av testamente
Samtliga dödsbodelägare har rätt att ta del av den avlidnes testamente (ärvdabalken 14 kap 4 §). När så ska ske framgår inte av lagen, men det bör ske så snart som möjligt och då innan bouppteckningen förrättas.
Jämkning av testamentet
Skulle det t.ex. vara så att testamentet inskränker din laglott så kan du begära jämkning (ärvdabalken 7 kap 3 §). Detta måste i sådana fall ske inom 6 månader från det att du fick se testamentet.
Avslutning
Svaret på dina frågor påverkas inte av att du och din bror skrivit på testamentet. Jag hoppas du känner att du fick svar på dina frågor. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.