Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vem har rätt att ärva när den efterlevande maken går bort?

Hej! Om person A dör och efterlämnar maka B så ärver B. När sedan B i sin tur dör vem ärver då? Personen som avled först alltså A har syskon C kvar i livet medan B inte har detta utan närmaste släkting är syskonbarn D. Kan D ärva allt eller kan C göra det? Eller kan någon bli utan? Går det borttestamentera någon av C och D. Tack på förhand!

Rådgivarens svar

2022-02-24

Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din situation och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB).

Vem har rätt att ärva?

Om den som avlider var gift är det i första hand maken som ärver (3 kap 1 § ÄB). Om den avlidne inte varit gift ska arvet fördelas enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvsordningen är indelad i tre arvsklasser som anger vilka familjemedlemmar eller släktingar som har rätt att ärva. I den första arvsklassen ingår barnen till den som avlider och det är de som i första hand ärver och om ett barn har avlidit är det barnbarn som ärver, bröstarvingar. Arvet ska då fördelas lika mellan bröstarvingarna vilket utgör arvslotten (2 kap 1 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra där det är den avlidnes föräldrar som ärver. Om dennes föräldrar avlidit är det syskonen till den avlidne som ärver och skulle det inte längre finnas några syskon som lever träder syskonbarn in i ett syskons ställe (2 kap 2 § ÄB). Om det inte finns arvingar i de första två arvsklasserna går man till den tredje arvsklassen som utgörs av mor- och farföräldrar och om dem avlidit är det morbröder, mostrar, fastrar och farbröder som ärver.

Makes arvsrätt

Om den som avlider var gift ärver maken i första hand som nämnt ovan. I de fall det finns särkullbarn har dock barnen fortfarande rätt att i första hand ärva, alltså framför makens arvsrätt. Om det inte finns särkullbarn ärver den efterlevande maken all egendom. Efterlevande maken ärver även framför gemensamma barn som ärver först efter att även den andra föräldern går bort (3 kap 1 § ÄB). Om det saknas gemensamma barn har även arvingar ur den andra arvsklassen till den som avlider rätt till arv efter att den efterlevande maken går bort. Arvingar ur den första eller andra arvsklassen till den som avlider får vänta tills även den efterlevande maken avlider för att få ta del av sitt arv, detta kallas för efterarv.

Effekterna av ett testamente

Den som har fyllt 18 år får upprätta ett testamente och förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap 1 § ÄB). Genom att upprätta ett testamente enligt kraven i ärvdabalken (10 kap 1 § ÄB) finns en det en möjlighet att avvika från den legala arvsordningen genom att i testamentet ange hur du vill att arvet ska fördelas. Om den avlidne har skrivit ett testamente blir utgångspunkten att arvet ska fördelas i enlighet med testamentet (9 - 11 kap ÄB).

Sammanfattning och rekommendation

När en efterlevande make avlider är det både efterarvingarna till den först avlidne maken som får rätt att ta del av sitt arv och arvingarna efter den sist avlidne maken som ska få sitt arv. Jag utgår ifrån att det inte finns några varken särkullbarn eller gemensamma barn eftersom detta inte framgår av din fråga. När efterlevande makan B avlider har alltså A:s efterarvingar rätt till arvet efter A. Av frågan framgår det att A har syskon vilka ingår i den andra arvsklassen och de har nu rätt att få sitt arv efter A ur den efterlevande makan B:s kvarlåtenskap. Gällande arvet efter B har dennes arvingar som utgångspunkt rätt att ärva utifrån den legala arvsordningen. Syskonbarn träder in i avlidna syskons ställe och är därför en del av den andra arvsklassen.

Som svar på din fråga ärver både syskon till A och syskonbarn till B efter att B avlider. Syskonen till A har rätt till det arv som finns kvar efter A medans syskonbarn till B har rätt att ärva B:s kvarlåtenskap i enlighet med den legala arvsordningen. Om det hade funnits ett testamente som angav annat är det möjligt att frångå den legala arvsordningen. Det är alltså möjligt för respektive make att borttestamentera både syskon och syskonbarn, arvingar i den andra arvsklassen. Utgångspunkten hade då istället varit att arvet ska fördelas i enlighet med testamentet. Som efterlevande maka kan dock inte B testamentera bort kvarlåtenskapen efter A eftersom det finns arvingar som har rätt till efterarv.

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist om du har ytterligare funderingar.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.