Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fundering! Din fråga rör främst efterlevande makes arvsrätt. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB). Nedan följer en allmän redogörelse för vad som gäller när en person dör och efterlämnar barn och make samt svar på er fråga.  

Efterlevandes makes arvsrätt

När en person avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom arv. Huvudregeln är att bröstarvingarna (barnen till den avlidna) är de som ärver först (2:1 ÄB). Har den avlidne emellertid en make har denne rätt att få det arv som annars skulle gå till de gemensamma barnen (3:1 ÄB). Maken har då fri förfoganderätt över arvet. Detta innebär att den efterlevande får disponera och använda arvet men inte testamentera bort det (3:2 ÄB). I de fall det finns särkullsbarn ska dessa få ut sitt arv direkt vid förälderns död (3:1 ÄB). Maken har alltså inte rätt att få särkullsbarnens arv. Det finns en möjlighet för särkullsbarnen att avstå från sin rätt att få ut arv direkt (3:9 ÄB). Istället får särkullsbarnen en rätt att ta del av efterlevande makens arv när denne väl avlider, de blir alltså efterarvingar. 

Kvotdel vid efterarv

När den efterlevande maken dör har de gemensamma barnen och de särkullsbarn som avstått från sitt arv rätt till en kvotdel av allt som efterlevande make äger vid sin död. Skälet till att man räknar ut efterarvet som en kvotdel är att efterlevande make har fri förfoganderätt som ovan nämnts. Detta innebär att den summan som maken förfogar över kan komma att ändras med tiden. Trots att summan kan ändras ska efterarvingarna oftast ha samma procent av det totala. 

För att beräkna kvotdelen måste man först göra en bodelning mellan den avlidne och den efterlevande maken. Det som den efterlevande får ut från bodelningen är dennes med full äganderätt. Den andra delen har den efterlevande fritt förfogande över och det är även denna del som efterarvingarna sedan har rätt till.

Förkovran

I vissa fall finns det skäl att frångå efterarvingarnas kvotdel. Om förmögenhetsmassan ökat mycket mellan de två makarnas död ska detta ibland beaktas vid fördelningen av kvarlåtenskapen efter den efterlevande makens död. Man talar då om förkovran (3:4 ÄB). Förkovran är aktuellt när ökandet har skett genom arv, gåva eller förvärvsarbete. I de fall förkovran är aktualiseras är det bara efterlevandes arvingar som har rätt till den egendomen.

För att värdeökningen ska anses vara till följd av förvärvsarbete krävs att det finns ett tydligt orsakssamband mellan det arbete som efterlevande maken gjort och värdeökningen. Ökningen ska alltså inte exempelvis bero på avkastning från den ursprungliga kvarlåtenskapen.

Er situation

I er situation har det skett en bodelning där 800 000 kr har fördelats jämnt på båda makar. Kvotdelen för det som efterarvingarna sedan har rätt blir då de 200 000 kr som den kvarlevande föräldern får med fri förfoganderätt delat på den totala förmögenhetsmassan på 800 000 kr. Kvotdelen är ¼. 

Eftersom de två särkullbarn ni nämner inte verkar ha fått ut hela sitt arv direkt är dessa efterarvingar till din mor. Detta betyder att de har lika mycket rätt som du till en fjärdedel av det er mor lämnar kvar. Säg att det bara finns 150 000 kr kvar av de 200 000 kr er mor fritt förfogade över. Då har ni tre barn rätt till 50 000 kr var.

Om er mor vunnit 2 000 000 aktualiseras frågan om förkovran (3:4 ÄB). Då det är fråga om en vinst borde det vara relativt lätt att visa på att ökningen inte hänför sig till den ursprungliga kvarlåtenskapen. I en sådan situation är det endast den efterlevande makens arvingar som har rätt till den vinsten vid dennes död. Särkullsbarnen har alltså inte rätt till dessa pengar.

Jag hoppas att detta svar har varit till hjälp! Vill du veta mer om efterarv och arvskifte kan du läsa mer på Familjens Jurist.