Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Jag kommer först att redogöra för vad som gäller generellt vid arv och arvsordningen. Avslutningsvis kommer jag att gå igenom ditt ärende.

Vem ärver? 

Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken. Om den avlidne (arvlåtaren), var gift vid sin bortgång så går som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Hade arvlåtaren särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet, så har dessa rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 §). 

De tre arvsklasserna

Om arvlåtaren inte var gift går istället arvet till dennes släktingar. Rätten att ärva är indelad i tre arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn (2 kap. 1 §). Finns det inga barn (eller deras avkomlingar, d.v.s. barnbarn) går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna har den avlidnes syskon rätt till arvet (2 kap. 2 §). Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar. Finns inte dessa i livet har deras avkomlingar, den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder rätt till arvet. Tredje klassen sluter sig efter dessa, så inga ytterligare släktingar ärver (2 kap. 3 §). 

Vad händer om det finns ett testamente? 

Om den avlidne har skrivit ett testamente så ska kvarlåtenskapen som utgångspunkt fördelas i enlighet med testamentet (9-11 kap.). Däremot får inte en bröstarvinges laglott kränkas. En arvlåtares barn har alltid rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i ett testamente (7 kap. 1 §).

Din situation och rekommendation

Jag uppfattar frågan som att arvlåtaren inte är gift och att det inte finns ett testamente med i bilden. I så fall är det hennes barn som i första hand ska ärva. Då hennes barn inte längre är i livet så träder hennes barnbarn in i barnens ställe, det vill säga barnbarnen har rätt till arvet.

Ett arv ska fördelas lika på arvlåtarens bröstarvingar vilket innebär att arvet fördelas lika på hennes barn. Barnbarn kan därmed få olika andelar. I det här fallet kommer ett barnbarn få 50 % av arvet och de andra två barnbarnen 25 % var.

Skulle det istället vara så att ett av kvinnans barn lever så får det barnet 50 % av arvet och resterande del av arvet får barnen till det avlidna barnet (barnbarnen). Det vill säga har arvlåtarens avlidna barn, ett barn, så tillfaller hela arvet barnbarnet (50 % av det totala), har den två barn så blir det 25 % var o.s.v. Om ett av arvlåtarens barn är i livet så får dennes barn inget arv nu, det vill säga alla barnbarn får inte ta del av arvet. 

Skulle ni önska ytterligare rådgivning eller önska hjälp med dödsboförvaltning kan ni boka tid hos någon av Familjens Jurist kunniga jurister.. Du kan läsa mer om bouppteckning och dödsboförvaltning här.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att det inte blev allt för snurrigt! Skulle det uppstå ytterligare funderingar är du välkommen åter med en fråga.