Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som blir relevanta för situationen du beskriver finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vi har endast möjlighet att besvara frågor i det här formatet, men jag hoppas att det går bra ändå. 

Enskild egendom i bodelning vid makes bortgång

Huruvida en egendom är enskild eller inte får betydelse i den bodelning som enligt 23 kap. 1 § andra stycket ÄB ska förrättas när en gift person går bort. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, det står i 10 kap. 1 § ÄktB. Egendom räknas som giftorättsgods om den inte är enskild egendom, se 7 kap. 1 § ÄktB. Det betyder alltså att enskild egendom inte ingår i bodelningen.

Vid bodelningen beräknas makarnas andelar i giftorättsgodset, därefter räknas så mycket bort från vardera giftorättsgods att det täcker de skulder maken hade när dödsfallet inträffade. Det som är kvar därefter läggs ihop och delas lika mellan makarna, se 11 kap. 1-3 §§ ÄktB. Den efterlevande maken får sin halva från bodelningen och eventuell enskild egendom som denne ägde, och den avlidnes halva blir tillsammans med eventuell enskild egendom kvarlåtenskapen efter denne. 

Vad händer med den avlidne makens kvarlåtenskap?

Den efterlevande maken ärver den först avlidne makens kvarlåtenskap, det framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Maken ärver med fri förfoganderätt, vilket betyder att denne får exempelvis sälja och spendera egendomen, men inte testamentera bort den, se 3 kap. 2 § ÄB. Om den först avlidna maken har särkullbarn har de rätt att begära ut sitt arv vid sin förälders bortgång, men om makarna har gemensamma barn vilket är fallet i situationen du beskriver, så får barnen vänta på att få ut sitt arv tills även den efterlevande maken gått bort. Vid den efterlevande makens bortgång får nämligen arvingarna till den första maken ut sitt arv efter denne innan arvet efter den sist avlidne maken fördelas.

Testamente

Med ett testamente kan man bestämma att ens egendom ska fördelas på annat sätt än vad som gäller enligt reglerna i ÄB. Då är det viktigt att tänka på att den efterlevande maken vid den först avlidne makens bortgång har rätt att få egendom till så stort värde att det tillsammans med det den efterlevande maken fick vid bodelningen plus dennas enskilda egendom uppgår till ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet i socialförsäkringsbalken, se 3 kap. 1 § andra stycket ÄB. Den här basbeloppsregeln går före ett eventuellt testamente som strider mot det. Om testamentet istället skulle kränka bröstarvingarnas (arvlåtarens närmaste arvingar, se 2 kap. 1 § ÄB) rätt till deras laglotter kan bröstarvingarna påkalla jämkning av testamente för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är halva arvslotten, som är det som bröstarvingarna hade ärvt enligt lag om det inte funnits något testamente. 

Rekommendation

Sammanfattningsvis kommer det som händer med din enskilda egendom om du går bort före din hustru vara att den kommer att hållas utanför den bodelning som sker, där ditt och din hustrus giftorättsgods delas lika mellan er. Kvarlåtenskapen efter dig blir din halva från bodelningen och din enskilda egendom. Eftersom ni har gemensamma barn ärver din hustru dig så länge, med fri förfoganderätt vilket innebär att hon inte kan förordna om arvet i ett testamente. När sedan även hon går bort kommer era barn först få sitt arv från dig, innan arvet från din hustru fördelas. Genom att skriva ett testamente kan man bestämma att ens egendom ska fördelas på ett annat sätt än vad som gäller enligt lag. Om du är intresserad av det kan du få hjälp att upprätta ett testamente här hos Familjens jurist. Du kan välja mellan att boka tid för ett möte med en jurist och att skapa ett testamente i onlinetjänsten. 

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga juristen.