Inledning

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om vem som ärver en person som inte har några släktingar i arvsklasserna. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Arvsklasserna

En grundläggande förutsättning för att ärva någon är att arvtagaren är i livet när arvlåtaren avlider (1 kap. 1 § ÄB).

Första arvsklassen består av barn till den avlidne, dessa kallas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Har barn till den avlidne dött kan barnbarn till den avlidne träda i sin förälders ställe och ärva sin mor-/farförälder.  

Om det inte finns någon i första arvsklassen så ska arvet fördelas inom den andra arvsklassen som består av arvlåtarens föräldrar, och syskon om föräldrarna är avlidna. Är även syskonen avlidna kan syskonbarn ärva sin förälders andel i arvet (2 kap. 2 § ÄB).

Om det inte finns någon i varken första eller andra arvsklassen så fördelas arvet inom den tredje arvsklassen som består av arvlåtarens far- och morföräldrar. Är mor- och farföräldrarna döda kan moster/faster/morbror/farbror ärva den avlidne i tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB).  

Inga andra släktingar ingår i arvsordningen, vilket innebär att kusiner eller kusinbarn exempelvis inte har någon arvsrätt (2 kap. 4 § ÄB). Om det inte finns någon arvinge i några arvsklasser ska arvet tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Arv till allmänna arvsfonden går till allmännyttiga ändamål såsom projekt för barn och ungdomar eller för personer med funktionsnedsättningar.

Rätten till efterarv

Efterlevande make ärver hela kvarlåtenskapen före andra arvingar (3 kap. 1 § ÄB). Syskon till den avlidne har då rätt till efterarv när den andra maken dör eftersom de inte fick ut sitt arv när sin släkting dog (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken har ärvt sin make med fri förfoganderätt vilket innebär att hen inte får testamentera bort kvarlåtenskapen. Efterarvet räknas ut som en kvotdel, jag kan rekommendera dig att läsa detta svar från en av våra rådgivare där det på ett bra sätt förklaras hur efterarvsandelen räknas ut. 

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation. Jag förstår din fråga som att make B nu avlidit och inte har några släktingar förutom kusinbarn. B ärvde sin make A genom testamente, vilket medförde att A:s arvingar då inte fick ut sitt arv. Till att börja med har A:s syskon rätt att få ut sitt efterarv efter A (se länken ovan om hur man räknar ut efterarvet). Efter att A:s syskon fått ut sitt efterarv kommer B ha kvar en andel i sin kvarlåtenskap. Kusinbarn har ingen arvsrätt i Sverige och dessa kommer inte få ta del av resterande del av kvarlåtenskapen. Inte heller broderns fru ärver någonting eftersom hon inte tar över sin makes arvsrätt till B. Broderns andel hade istället gått till broderns barn (om han hade några) eller gått vidare till nästa arvsklass. Eftersom det inte verkar finnas någon vid liv i någon av arvsklasserna kommer istället den del av B:s kvarlåtenskap som inte omfattas av efterarvsandelen till A:s syskon att gå till allmänna arvsfonden.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var vem som ärver en person utan några närmare släktingar än kusinbarn. Sammanfattningsvis går arvet, förutom efterarvsandelen som till A:s syskon, till allmänna arvsfonden eftersom det inte finns någon i arvsklasserna och B inte har något testamente.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga till oss på Fråga Juristen.