Vem ansvarar för kostnader för förvaltning av dödsboet?
Hej,
Min far har avlidit och sitter nu med bouppteckningen. I bouppteckningen får kostnader registreras som exempel räkningar som kommer efter dödsdagen men som avser tiden före dödsdagen. När det nu gäller kostnader som uppstår efter, alltså för att förvaltat hemmet kan dessa betalas med pappas konto?
Vad medför sedan detta när bouppteckningen är klar och ett arvskifte ska göras? Exempelvis kommer det att vara Y kr på kontot när bouppteckningen göras, men X kr när ett arvskifte ska ske i och med att kostnader för att förvalta boende kommer att ha dragit, skapar detta något problem vid arvskiftet eller för annat?
Tack på förhand.
Rådgivarens svar
Svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och vad effekten blir för din situation.
Dödsbo
De viktigaste reglerna för dödsbon finns i 18 kap. ärvdabalken (ÄB). Där stadgas att ett dödsbo är ett självständigt rättssubjekt som kan ingå rättshandlingar i eget namn (ungefär som ett aktiebolag). En rättshandling är en handling av rättslig betydelse, t.ex. ingå/säga upp avtal, ta lån eller betala för sig.
Behöriga företrädare för dödsboet är dödsbodelägarna (make, sambo och arvingar), 18 kap. 1 § ÄB. Boutredningsman och testamentsexekutor är också behöriga företrädare, om sådan förordnats. Det är de behöriga företrädarna som i praktiken ingår rättshandlingarna för dödsboets räkning.
Dödsboets ansvar för kostnader
Eftersom dödsbon är avsedda att avvecklas så snart som möjligt finns vissa begränsningar i vilka rättshandlingar som en företrädare kan ingå med bindande verkan för dödsboet. Enligt 18 kap. 3 § ÄB så är det endast rättshandlingar som är förenliga med förvaltningens ändamål som blir bindande för boet. Med förvaltningens ändamål avses begravningen och boets uppteckning, vård och förvaltning.
Om en företrädare går utöver detta ändamål är sådana kostnader alltså som huvudregel inte bindande för dödsboet. Om motparten var i god tro, dvs. varken insåg eller borde inse att kostnaden inte var nödvändig för dödsboförvaltningens ändamål, blir kostnaden ändå bindande för dödsboet.
Om motparten inte är i god tro så återstår ingen möjlighet att göra kostnaden bindande för dödsboet. I ett sådant fall är det den företrädare som överträtt sin befogenhet som blir personligt ansvarig för kostnaden.
Arvskifte
Arvskifte regleras i 23 kap. ÄB. Enligt bestämmelserna i detta kapitel ska arvskifte som huvudregel ske efter att alla skulder betalts och eventuell bodelning genomförts. Arvingarna kan därför sägas ha en sekundär rätt till det som finns i dödsboet. Kostnader och skulder som är bindande för dödsboet har alltså företräde.
Rekommendation
Så länge som alla kostnader som uppkommit efter dödsfallet är förenliga med förvaltningens ändamål på det sätt jag beskrivit ovan så ska dessa betalas med dödsboets medel (din pappas pengar). Var dock uppmärksam så att ni inte drar på er onödiga kostnader eftersom ni då riskerar personligt betalningsansvar.
Att det inte finns lika mycket pengar kvar vid arvskiftet som vid dödsfallet innebär inga direkta problem. Effekten på arvskiftet blir helt enkelt att det är det som återstår efter att alla förvaltningskostnader betalats som ska fördelas genom arvskifte.
Hoppas du fick svar på din fråga! Om ni vill ha ytterligare hjälp kan jag rekommendera er att vända er Familjens jurist, som har experter på såväl arvskifte som dödsboförvaltning.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.