Hej!

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Din fråga innehåller flera delfrågor och jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller generellt. Om du bokar en tid med en jurist kan ni därefter titta närmre på vad som gäller för dig och vad som blir bäst i just din situation.

Regler om arv och testamente
Eftersom dina frågor rör arvsrätt blir ärvdabalken, ÄB, tillämplig. Enligt den legala arvsordningen (reglerna som är tillämpliga för det fall inget testamente finns) har sambor ingen arvsrätt. De närmaste arvingarna är bröstarvingarna, dvs. barnen, och de delar på kvarlåtenskapen (ÄB 2 kap 1 §). Varje barns andel av arvet kallas för deras arvslott. 

Genom ett testamente kan ni fritt förordna om er kvarlåtenskap (ÄB 9 kap 1 §). Detta är nödvändigt om du och din sambo vill ärva varandra.

Barns rätt till laglott
Om man väljer att, genom testamente, förordna över arvet på ett annat sätt är det viktigt att känna till att ens barn ändå alltid har rätt till den så kallade laglotten, som utgör halva arvslotten, direkt vid ens bortgång oavsett vad som står i ett testamente. Detta gäller både gemensamma barn och barn som inte är gemensamma så länge ni är sambor.

Skulle ni förordna att efterlevande sambo ska ärva har ens barn alltså ändå rätt till sin så kallade laglott direkt, även om det inte framgår av testamentet. För att barnen inte ska behöva bevaka sin egen rätt genom att behöva begära jämkning av testamentet, ÄB 7 kap 3 § är det möjligt att skriva in detta i testamentet. 

Testamentera med fri förfoganderätt eller full äganderätt
I ett testamente går det att välja mellan att testamentera med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Testamenterar man med fri förfoganderätt innebär det att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen om denne vill, men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att testamentera bort, eller i för stor utsträckning, skänka bort egendom som man ärvt med fri förfoganderätt. Detta eftersom att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes efterarvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt gått bort. Att ärva med fri förfoganderätt innebär alltså att den först avlidnes arvingar får vänta på sitt arv tills den som ärver med fri förfoganderätt avlidit. Som barn har man dock rätt att begära ut sin laglott direkt. 

Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar, utan äger egendomen fullt ut. Det går då att både testamentera bort eller ge bort arvet. 

Legat
Du frågar också över möjligheten att "öronmärka" viss egendom i testamentet. Om man har ett önskemål om att en viss sak eller ett visst penningbelopp ska tillfalla en särskild person eller organisation (så kallad legatarie) är det möjligt att skriva ett legat, ÄB 11 kap 10 §. Det finns för- och nackdelar att göra på detta sätt, speciellt eftersom det kanske inte alltid är så att just den egendomen finns kvar när man går bort. Detta är en fråga du kan diskutera vidare med jurist.

Råd
Du nämner att ni ska ta hjälp av en jurist för att upprätta ert testamente, vilket jag tror är en bra idé. Juristen kan då gå igenom vad som gäller i just er situation och vad ni bör tänka på för att det ska bli så bra som möjligt. Ni kan då också titta närmre på dina delfrågor när det kommer till barnens laglotter, fri förfoganderätt eller full äganderätt samt möjligheten att öronmärka viss egendom genom att skriva in så kallade legat i testamentet. Det kan nämligen finnas både för- och nackdelar med sådana lösningar, beroende på situaitonen.

I enlighet med era redan befintliga planer rekommenderar jag att ni tar hjälp av en kunnig jurist för upprättande av testamente. För att få hjälp med det är ni välkomna att boka en tid hos Familjens Jurist.

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har andra frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Fråga Juristen igen.