Vad kan man göra om man som dödsbodelägare inte är överens?
Hej Min mamma har avlidit och jag misstänker att hennes man sedan ca 40år tänker göra bouppteckningen, han är alltså inte min pappa. Mamma hade 4 barn varav 2 tillsammans med maken, dvs jag och min syster har andra pappor. (vi är alltså äldre) Då min syster och jag inte alls litar på mammas make, kommer iaf inte jag skriva under en bouppteckning gjord av honom. Är det ngt jag behöver informera honom om, eller ska han ställa frågan till oss om det är ok? Mamma har genom åren berättat att deras gemensamma barn fått ta över landställe och ett hus i Spanien som gåvor, jag vet att dom även köpt bostadsrätter till dessa gemensamma barn. Är det något som bör tas med i en bouppteckning som förskott på arv? Hur långt tillbaka i tiden kan man kräva att sådana gåvor tas med i bouppteckningen som görs nu? Hur ska jag och min syster ens veta om dom även fått mycket pengar eller annat som gåvor? Vi vet inte heller om mamma skrivit något testamente, har hon det och det är till makens nackdel kommer han utan tvekan att riva det. Hur mycket ungefär kostar en bouppteckning som görs av er?
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag i mitt svar att utgå från ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis att redogöra för stegen för att avveckla ett dödsbo, för att sedan beröra vad som ska tas upp som förskott på arv. Jag kommer sedan att gå in på vad man kan göra om man som dödsbodelägare inte är överens. Efter det, kommer jag att försöka redogöra utifrån er situation och svara på frågorna. Avslutningsvis följer en rekommendation.
Steg i dödsboavvecklingen
Ett inledande steg i dödsboavvecklingen är bouppteckningen. I bouppteckningen ska den avlidnes skulder och tillgångar tas upp, 20 kap. 4 § ÄB. Samtliga dödsbodelägare, både de som har arvsrätt enligt lag och testamente, ska skriva under bouppteckningen, 20 kap. 3 § ÄB. Efter denna del är klar följer dels den praktiska dödsboförvaltningen, där skulder betalas och vissa tillgångar säljs, dels ett arvskifte. I arvskiftet bestämmer man hur tillgångarna ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Denna del kräver också att alla dödsbodelägare är överens och skriver under arvskiftet, 23 kap. 4 § ÄB.
Vad utgör förskott på arv?
Huvudregeln är att gåvor till bröstarvingar (arvlåtarens barn) är att se som förskott på arv, 6 kap. 1 § ÄB. Det finns ingen tidsgräns hur långt tillbaka i tiden detta gäller utan utgångspunkten är att alla gåvor är förskott. Undantag från denna huvudregel görs i princip endast om annat är föreskrivet eller framgår av omständigheterna.
Vad händer om man som dödsbodelägare inte är överens?
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en dödsbodelägare ansöka om att tingsrätten ska utse en boutredningsman, 19 kap. 1 § ÄB. Det räcker med att en dödsbodelägare begär en boutredningsman för att en sådan ska utses. En boutredningsman kommer inte att köra över er dödsbodelägare om ni skulle vara överens i en fråga. Det är alltså bara om ni är oense om något som boutredningsmannen träder in och bestämmer. En boutredningsman blir som huvudregel också skiftesman och hjälper även till att fördela arvet.
Din situation
Du och din syster är inte enligt lag skyldiga att meddela att ni inte kommer att godkänna en bouppteckning av er avlidne mors make. Eftersom en bouppteckning ska vara klar inom tre månader, rekommenderar jag dock er att ta kontakt med en jurist. Ni kan också ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten.
Om ni misstänker att de andra bröstarvingarna undanhåller gåvor, eller på annat sätt agerar vilseledande, är det först och främst bra att påtala detta för det juridiska biträden som hjälper er vid bouppteckning och arvskiftet. En boutredningsman kan kontrollera transaktioner och annat bakåt i tiden. Som jag redogjort för ovan presumeras gåvor utgöra förskott på arv. Om ni, eller boutredningsmannen, visar att de andra bröstarvingarna fått gåvor måste gåvomottagarna visa att avsikten inte var att de skulle utgöra förskott på arv.
I detta sammanhang kan det vara bra att vara medveten om möjligheten att få dödsbodelägarna samt den efterlevande maken att under ed bekräfta sina uppgifter, 20 kap. 6 § st. 2 ÄB. Skulle de ljuga under ed kan de dömas straffrättsligt. Detta gäller även omständigheten att det eventuellt finns ett testamente.
Eftersom boutredningen och arvskiftet kan komma att bli komplicerat är det svårt för mig att redogöra för hur mycket en bouppteckning hos oss kommer att kosta. Tar ni kontakt med någon av våra duktiga jurister kommer ni kunna få en bedömning över hur komplicerad boutredningen kan komma att bli samt få ett fast timpris.
Avslutande rekommendation
Min avslutande rekommendation är att ni tar kontakt med en jurist hos oss på Familjens Jurist som kan hjälpa er med bouppteckningen. Ni kan också vända er till tingsrätten för att få en boutredningsman. Det är i ert fall, enligt min bedömning, lönsamt att ta hjälp av en jurist redan från början. Om ni väntar med att ta hjälp av en jurist riskerar dödsboavvecklingen att bli långdragen.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på de flesta av dina frågor! Skulle någon fråga eller fundering kvarstå är du varmt välkommen att ställa en ny.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.