Vad innebär det att jämka bodelningen efter ena makens död?
Min syster dog för ett tag sen. Hon var gift och det finns inga barn varken gemensamma eller särkullbarn. Vid bouppteckningen hade hon ca 700 kkr i tillgångar och han 1,5 milj. Det fanns inget äktenskapsförord. Han åberopade 12:2 i äktenskapsbalken vi bouppteckningen. Vad innebär det vid fördelningen av kvarlåtenskapen efter hans frånfälle? Kan han med ett testamente se till att hans tillgångar inte ingår i giftorättsgodsset utan ärvs av hans arvingar? Var det onödigt att använda sig av 12:2 då det inte finns särkullbarn?
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.
Inledning
För att förstå frågan måste man först och främst förstå vad en bodelning är och hur den går till i praktiken. Jag kommer därför först och främst redogöra för detta, innan jag går över till det som frågan handlar om.
Bodelning vid ena makens död
Lagar och regler
Frågor om äktenskap regleras i äktenskapsbalken. När ett äktenskap upplöses, t.ex. genom den ena makens död, ska makarnas egendom som huvudregel fördelas lika mellan dem genom bodelning (äktenskapsbalken 9 kap 1 §). I bodelningen mellan makar ska endast giftorättsgods ingå (äktenskapsbalken 10 kap 1 §). Med giftorättsgods avses egendom som inte är enskild egendom (äktenskapsbalken 7 kap 1 §). För att veta vilken egendom som är giftorättsgods (och som alltså ska ingå i bodelningen) måste man veta vilken egendom som är enskild egendom.
Med enskild egendom avses bl.a. egendom som enligt ett äktenskapsförord ska ses som enskild egendom (äktenskapsbalken 7 kap 2 § första punkten). Detta betyder att makarna genom att upprätta ett äktenskapsförord kan bestämma att viss egendom ska vara enskild egendom. Denna typ av egendom utgör alltså enskild egendom och ska hållas utanför bodelningen.
Bodelning i praktiken
I praktiken går en bodelning till såhär: Makarnas respektive giftorättsgods skrivs upp på en lista. Sedan lägger man ihop värdet på båda makarnas giftorättsgods. Makarna ska sedan dela lika på värdet av makarnas giftorättsgods, vilket betyder att man i praktiken delar värdet på makarnas giftorättsgods på hälften. Varje make får sedan hälften var av det totala giftorättsgodset. Observera dock att makarna endast har rätt till värdet av det gemensamma giftorättsgodset. Hur makarna sedan delar upp egendomen, dvs vem som får ta över vad, är upp till makarna själva.
Exempel 1: Bodelning utan jämkning
Vi ska nu titta på ett exempel på bodelning utan jämkning. A och B när make B dör. De har inte upprättat något äktenskapsförord. All egendom som både A och B äger är alltså giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen.
Make A äger följande:
- Ett hus värt 1 000 000 kr
- En båt värd 700 000 kr
Make B äger följande:
- En bil värd 300 000 kr
- En sommarstugan värd 1 000 000 kr
Vid bodelningen läggs då värdet för makarnas egendom samman. Vi får då följande:
Först lägger vi samman det totala värdet: 1 000 000 kr (huset) + 700 000 kr (båten) + 300 000 kr (bilen) + 1 000 000 kr (sommarstugan) = 3 000 000 kr totalt
Sedan delar vi på hälften: 3 000 000 / 2 = 1 500 000 kr till vardera make.
När bodelningen är klar är det dags för arvskifte efter maken B. Som reogjorts för ovan behåller vardera make B 1 500 000 kr efter bodelningen. Detta innebär att make B:s kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 1 500 000 kr. Det är alltså dessa 1 500 000 kr som ska ingå i arvskiftet efter maken B.
Jämkning vid bodelning vid ena makens död
Lagar och regler
Vi övergår nu till det som frågan handlar om. Huvudregeln är att makarna ska dela lika på det sammanlagda värdet av giftorättsgodset. Vid bodelning med anledning av en makes död ska emellertid, om den efterlevande maken begär det, vardera make som sin andel behålla sitt giftorättsgods (äktenskapsbalken 12 kap 2 §). Det innebär att makarna, till skillnad från vad som redogjorts för ovan, inte ska dela lika på det sammanlagda värdet av giftorättsgodset.
Exempel 2: Bodelning med jämkning
Vi ska nu titta på ett exempel på bodelning med jämkning. A och B är gifta när B dör. De har inte upprättat något äktenskapsförord. All egendom som både A och B äger är alltså giftorättsgods och ska därmed ingå i bodelningen.
Makarna äger samma egendom som redogjordes för ovan i exempel 1.
Vid bodelningen läggs som sagt värdet för makarnas egendom samman, varmed vardera make får behålla 1 500 000 kr vardera. Om vi nu istället antar att den efterlevande maken A begär jämkning av bodelningen enligt äktenskapsbalken 12:2 så innebär det att respektive make behåller sitt giftorättsgods.
Alltså:
- Den efterlevande maken A behåller 1 000 000 + 700 000 = 1 700 000 kr. Nu när vi jämkat bodelningen får alltså den efterlevande make A behålla en större andel av det totala giftorättsgodset jämfört med ovan i exempel 1.
- Den avlidne maken B behåller 1 000 000 + 300 000 = 1 300 000 kr.
När bodelningen är klar är det dags för arvskifte efter maken B. Som redogjorts för ovan behåller make B 1 300 000 kr efter bodelningen. Detta innebär att make B:s kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 1 300 000 kr. Det är alltså dessa 1 300 000 kr som ska ingå i arvskiftet efter maken B.
Vad gäller i ditt fall?
Din första fråga
Jämkningen enligt 12:2 aktualiseras vid bodelningen mellan din syster och hennes make och har egentligen ingenting med din systers makes bortgång att göra. Däremot innebär jämkningen att din systers make fick behålla en större andel av de båda makarnas totala giftorättsgods och att hans kvarlåtenskap är större än vad den hade varit om han inte begärt jämkning.
Din andra fråga
Jag förstår inte riktigt vad du menar med din andra fråga. Jag förstår det som att bodelningen mellan din syster och hennes man redan är klar. Det innebär då att din systers tillgångar och hennes mans tillgångar är "skilda" från varandra, eller med andra ord att din systers tillgångar inte ingår i hennes makes tillgångar och därför inte heller kommer ingå i hans kvarlåtenskap när han väl avlider. Hans tillgångar kommer därför ärvas av hans arvingar.
Din tredje fråga
Det är svårt för mig att svara på om det var nödvändigt av din systers make att använda jämkningsregeln 12:2. Som nämndes ovan innebär jämkningen att din systers make fick behålla en större andel av de båda makarnas totala giftorättsgods och att hans kvarlåtenskap är större än vad den hade varit om han inte hade begärt jämkning. Hans avsikt var därmed mest troligen att få behålla en större andel, som senare kommer ingå i hans kvarlåtenskap. I den mån kan man säkert anse att det var nödvändigt för honom att begära jämkning.
Avslutning
Jag hoppas det var svar på dina frågor. Hos Familjens Jurist kan du läsa mer om arvskifte samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.