Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vad innebär arvslott och laglott?

Min mamma har skrivit i testamentet att all hennes kvarlåtenskap ska delas mellan min bror och mina två barn, utom en stuga som enbart ska tillfalla mina två barn. Eftersom arvslotten är 1 715 000 kronor får jag ju 428 750 kronor, ska då resten bara delas på 3? Eller får min bror först sin laglott och sedan en tredjedel till enligt testamenten?

Rådgivarens svar

2021-02-28

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Inledning

Jag förstår tyvärr inte riktigt din fråga. Jag tänkte ändå reda ut en del begreppen arvslott och laglott. Förhoppningsvis blir då din fråga besvarad. Annars får jag be dig återkomma med en ny fråga.

Kvarlåtenskap

Kvarlåtenskapen är den egendom som tillhört en avliden person. Kvarlåtenskapen delas sedan in i arvslotter till den avlidnes arvingar.

Arvslott

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar (barn och barnbarn) ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.

Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.

Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (Fanny träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Barns rätt till laglott

Vi övergår nu till begreppet laglott. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.

Avslutning

Om jag förstår dig rätt så har din mamma två barn: dig och din bror. Om er mamma inte hade skrivit ett testamente hade alltså er arvslott varit 50 % vardera av din mammas totala kvarlåtenskap.

Nu har dock din mamma skrivit ett testamente. Hon har rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap till vem hon vill, men du och din bror har rätt till er laglott. Det betyder att du och din bror har rätt till 25 % vardera. Resterande 50 % (alltså det som inte omfattas av din och din brors laglott) får hon testamentera bort hur hon vill, t.ex. till din bror och till dina två barn.

Det kommer alltså gå till på följande sätt:

  1. Du och din bror får först 25 % vardera av din mammas totala kvarlåtenskap. Detta utgör er respektive laglott.
  2. Resterande 50 % av din mammas egendom fördelas sedan i enlighet med testamentet. Om det t.ex. står att din bror ska ärva ytterligare 25 % (dvs utöver de 25 % som utgör hans laglott) så ska han få 25 % till. Det betyder då att din bror får totalt 50 % av din mors kvarlåtenskap.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Hos Familjens Jurist kan du läsa mer om arvsskifte samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.

 

 

 

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

När har bröstarvingarna rätt till sin laglott?

Arvslott

Frågor om arv regleras i ärvdabalken. För att veta vad laglott är måste man först och främst veta vad arvslott är för något.

Den avlidnes barn ska som huvudregel dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Detta kallas för arvslott.

Exempel. Person A har två barn. Huvudregeln är att barnen ska dela lika på arvet efter A. Deras arvslott är därmed 50 % vardera.

Nu när vi vet vad arvslott är för något är det dags att gå över till laglott.

Laglott

Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller föräldrar och barn finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En förälder får nämligen inte göra sina barn arvslösa. Detta beror på att barn har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken).

Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Om vi återgår till exemplet om person A ovan. Person A har som sagt två barn. Deras arvslott är 50 % vardera. Deras laglott är hälften av arsvlotten, dvs hälften av 50 %. Hälften av 50 % är är 25 %, vilket betyder att barnens laglott är 25 % vardera. Detta innebär att båda barnen har rätt till minst 25 % vardera av hela A:s kvarlåtenskap. A kan alltså inte göra sina barn helt arvslösa. Däremot är det möjligt att testamentera bort resterande egendom (som inte utgör barnens laglott) till någon annan.

Vad gäller i ditt fall?

Bröstarvingarna har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär att en person inte kan göra sina barn arvlösa genom ett testamente. Det faktum att en av dem klandrar testamentet hindrar inte denne från sin rätt till laglott.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.

 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.