Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan följer en redogörelse för rättsläget.

Inledning

Eftersom frågan rör makars arvsrätt hamnar vi i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Då frågan inte nämner förekomst av testamente kommer jag att utgå från att det inte finns något sådant.

Bodelningen  

När ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider ska en bodelning ske (ÄktB 9 kap. 1 §). Det som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods (ÄktB 10 kap. 1 §). Makarnas egendom utgör giftorättsgods i den mån den inte utgör enskild egendom. Vad som utgör enskild egendom regleras i ÄktB 7 kap. 2 §. Här ingår bl a egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som maken fått i gåva eller genom testamente med villkoret att det skulle vara makens enskilda eller egendom som make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande. När makarnas giftorättsgods har räknats samman och avdrag har gjorts för skulder ska vad som återstår av giftorättsgodset delas lika mellan makarna (ÄktB 11 kap. 3 §). I ditt exempel är det alltså värdet av A:s hus och övriga ekonomiska tillgångar och B:s ekonomiska tillgångar som räknas ihop och delas lika mellan makarna i den mån det inte utgör enskild egendom.

Den efterlevande maken har också möjlighet att begära att en bodelning inte ska ske. Vardera makes sida får då behålla den del som man har bidragit med till giftorättsgodset (ÄktB 12 kap. 2 §).  

Makens arvsrätt

Den efterlevande maken behåller sin del av giftorättsgodset. Den avlidnes del samt dennes eventuella enskilda egendom går till dödsboet. Det är dödsboets tillgångar som kommer att gå till arvingarna. Huvudregeln är att hela den avlidnes kvarlåtenskap först kommer att gå till den efterlevande maken med fri förfoganderätt (ÄB 3 kap. 1 §).

Särkullbarnen

Du nämner att det förekommer särkullbarn. Det har betydelse om särkullbarnen tillhör den avlidne maken eller den efterlevande maken. Om de tillhör den efterlevande maken har de som huvudregel ingen arvsrätt efter den först avlidne maken. Är det den först avlidnes barn har de rätt att få ut sin arvslott om de begär det (ÄB 3 kap. 1 §). Även om särkullbarnen då begär ut sin arvslott har den efterlevande maken fortfarande alltid rätt till att få ut ett värde ur den avlidne makens kvarlåtenskap som motsvarar fyra prisbasbelopp (ÄB 3 kap. 1 § 2 st.). Om särkullbarnen inte begär ut sina arvslotter går deras del till den efterlevande maken, särkullbarnen får då istället ut sitt arv efter att den maken avlider (ÄB 3 kap. 2 §).

Sammanfattning

Svaret på din fråga är alltså att arvet efter A utgörs av dennes hälft av makarnas giftorättsgods + eventuell enskild egendom. Om B bestämmer att bodelning inte ska genomföras kommer arvet efter A att utgöras av den del av giftorättsgodset som är hänförliga till A + eventuell enskild egendom. Läs ÄktB 7 kap. 2 § för vad som räknas som enskild egendom. Vem som ärver efter A beror som sagt på om särkullbarnen tillhör A eller inte.

Behöver ni hjälp med arvskifte kan ni boka in en tid för ett personligt möte med en jurist på Familjens Jurist. Har du någon annan fråga är du också välkommen att vända dig till oss på Fråga Juristen igen.