Vad händer om någon tar egendom ur ett dödsbo innan arvskiftet påbörjas och hur tillämpas basbeloppsregeln?
Min man dog i våras, vi har båda särkullbarn, inga tillsammans. När vi gifte oss upprättade vi äktenskapsförord där all egendom skulle vara enskild. Vi har varsitt hus. I bouppteckningen är det ingen av oss som har plus i den enskilda egendomen, totalt är lånen större än värdet. Nu har jag lyckats sälja hans hus för en ganska bra summa, och dessutom hade han låneskydd på huslånen, så de ströks i och med dödsfallet. Jag upptäckte i helgen att hans barn, vuxna 4 st, i stort sett länsat huset på allt värdefullt utan att jag var med. Vi var båda skrivna där och hade huset som vår permanenta bostad. Jag hade tagit mina personliga saker därifrån, men lämnat sådant som vi ägt tillsammans - väntade på att vi skulle dela på allt på rätt sätt.
Nu har jag funderingar runt Basbeloppsregeln. Har läst mig till att jag har rätt till ett arv på 4 basbelopp före särkullbarnens rätt faller in. Eftersom min enskilda egendom är värd noll kronor så borde jag ha rätt till detta?
Har inte ärvt en krona, utan bara fått betala utgifter. Husförsäljningen kan generera ett positivt belopp i slutändan, dessutom fanns det ju en del värdefulla saker i huset. Har förstått att jag måste åberopa Basbeloppsregeln, det sker inte per automatik?
Rådgivarens svar
Hej! Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. I följande redogörelse kommer jag att utifrån de nämnda omständigheterna förklara hur rättsläget ser ut. När det kommer till basbeloppsregeln är det 3 kap. 1 § ärvdabalken (nedan förkortad ÄB) som blir användbar. Vad gäller det faktum att barnen tagit värdefull egendom ur huset är det par bestämmelser i ÄB och brottsbalken som kan aktualiseras.
Basbeloppsregeln
Enligt 3 kap. 1 andra stycket ÄB har den efterlevande maken alltid rätt att ur kvarlåtenskapen, efter den avlidna maken, få egendom till så stort värde att den tillsammans med den egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, eller som utgör den makens enskilda egendom, som motsvarar fyra gånger det prisbasbeloppet vid tiden för dödsfallet. Prisbasbeloppet är beräknat till 45 500 kr för år 2018. fyra gånger prisbasbeloppet är därmed 182 000 kr.
Basbeloppsregeln gäller mot särkullbarnen. Men om ett särkullbarn inte skulle får ut sin arvslott p.g.a. basbeloppsregeln har särkullbarnet rätt till efterarvsrätt i den efterlevande makens bo enligt 3 kap. 2 § ÄB. Särkullbarnen har då endast rätt till den del av den efterlevande makens bo som kom från den först avlidne maken.
Kan basbeloppsregeln användas?
Som ovan nämnt kan basbeloppsregeln användas mot särkullbarnen och du ska då få ut egendom som motsvarar värdet på 182 000 kr. Kom dock ihåg att om detta inkräktar på särkullbarnens arvslotter så kommer de att få efterarvsrätt efter dig när du avlider.
För att basbeloppsregeln ska gälla måste dock den efterlevande maken åberopa denna. Basbeloppsregeln bör åberopas redan vid bodelningen men den kan också åberopas under arvsskiftet.
Att ta saker ur ett dödsbo innan arvskiftet
Vid en bouppteckning ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas såsom de var vid dödsfallet enligt 20 kap. 4 § ÄB. Den som lämnar in bouppteckningen ska på heder och samvete försäkra att uppgifterna i bouppteckningen stämmer enligt 20 kap. 6 § ÄB. Dödsbodelägarna har samma skyldighet.
Om någon tar värdefull egendom ur dödsboet innan arvskiftet kan det leda till vissa konsekvenser. Om uppgifterna i bouppteckningen inte stämmer för att någon har tagit egendom ur boet kan brotten bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken) och förskingring (10 kap. 1§ brottsbalken) bli aktuella. Vidare kan det äventyra borgenärers rätt om man har skulder som ska betalas av. Om egendom har tagits från boet kan dödsbodelägarna förpliktas att ge tillbaka egendomen till dödsboet eller att ersätta egendomens värde, se 18 kap. 6 § ÄB.
Sammanfattning och rekommendation
Basbeloppsregeln kan alltid användas om den efterlevande maken inte har egendom som överstiger fyra prisbasbelopp, även om det endast finns särkullbarn. För att basbeloppsregeln ska tillämpas måste den efterlevande maken åberopa denna. I ditt fall rekommenderar jag dig att åberopa basbeloppsregeln så att du kan få ut en del av arvet.
Det är inte ok att ta saker ur ett dödsbo hur som helst innan ett arvskifte har påbörjats, speciellt inte om det finns skulder som ska betalas av. Om någon dödsbodelägare ändå gör detta kan denna bli skyldig att ge tillbaka egendomen eller att ersätta egendomens värde. I ditt fall bör du berätta för barnen att detta kan bli aktuellt.
Om det är så att du och barnen har svårt att komma överens kan det hjälpa att ansöka om en boutredningsman som då kan förvalta boet enligt 19 kap. 1 § ÄB. Hur du ansöker om en sådan kan du se på här på domstolens hemsida. Du kan även ansöka om en skiftesman som hjälper till att dela upp tillgångarna vid arvskiftet om det blir oenighet mellan dödsbodelägarna, se 23 kap. 5 § ÄB. Se även domstolens hemsida om hur man ansöker om en skiftesman. En och samma person kan både vara boutredningsman och skiftesman. I annat fall önskar jag dig lycka till med arvskiftet och hoppas att du har fått svar på dina frågor. Om du har några följdfrågor kan du alltid ställa dessa till Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.