Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Jag förstår det som att du i princip har uppfattat det rätt. Nedan följer dock ett förtydligande för vad som gäller i situationen utifrån vad som står i lag. Tillämplig lag är Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).

Arv vid makes bortgång

När en make avlider ska enligt huvudregeln en bodelning göras för att beräkna den avlidnes kvarlåtenskap (dvs. den egendom som den avlidne lämnat efter sig), se 9 kap. 1 § ÄktB sam 23 kap. 1 § ÄB. I en bodelning ingår allt som utgör giftorättsgods, vilket är all egendom som inte utgör enskild egendom. Egendom kan göras enskild genom t.ex. äktenskapsförord, testamente eller gåva. Vidare läggs båda makarnas giftorättsgods samman och delas på hälften: den ena delen utgör den efterlevande makens giftorättsandel och den andra delen är den avlidnes kvarlåtenskap. Om den avlidne hade enskild egendom ingår den i kvarlåtenskapen.

Den legala arvsordningen i Ärvdabalken (ÄB) blir gällande om den avlidne inte skrivit ett testamente som anger hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Huvudregeln enligt 2 kap. 1 § ÄB är att kvarlåtenskapen delas lika mellan den avlidnes bröstarvingar, dvs. mellan dennes barn (eller barnbarn osv.). Efterlevande make ärver dock före de gemensamma barnen. Arvet tillfaller de gemensamma barnen först då den efterlevande maken avlider. Den efterlevande maken ärver egendomen med fri förfoganderätt vilket bl.a. innebär att den först avlidne makens egendom inte får testamenteras bort av den efterlevande maken.

Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv från sin avlidne förälder direkt. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå från att få ut arvet omedelbart till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9 § ÄB. Precis som gemensamma barn får särkullbarn i så fall ta del av arvet efter den avlidne föräldern först vid den efterlevande makens bortgång.

Värt att nämna är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelning och arvskifte erhålla egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet. Regeln syftar till att skydda den efterlevande maken från att bli utan egendom. Prisbasbeloppet är 47 600 kr under år 2021 vilket innebär att en efterlevande make får erhålla egendom till ett värde av 190 400 kr (47 600 x 4). Särkullbarns rätt till arv direkt kan således påverkas om den efterlevande maken efter bodelning och arvskifte erhåller egendom som understiger det värdet. Om ett särkullbarn inte får ut sin arvslott direkt på grund av basbeloppsregeln får särkullbarnet istället efterarvsrätt när den efterlevande maken avlider.

Din situation

Om din fru skulle avlida görs en bodelning för att beräkna hennes kvarlåtenskap. Egendom som utgör giftorättsgods läggs samman och delas på hälften. Den del som tillfaller dig i bodelningen utgör din del av giftorättsgodset som du innehar med full äganderätt. Den andra hälften av giftorättsgodset och din frus enskilda egendom utgör hennes kvarlåtenskap. Förutsatt att din fru inte har ett testamente som anger hur kvarlåtenskapen ska fördelas så kommer hennes barn som är särkullbarn kunna få ut sitt arv (dvs. 1/5 av kvarlåtenskapen) direkt om hen inte väljer att avstå till förmån för dig. Resterande del av kvarlåtenskapen (dvs. 4/5) tillfaller dig med fri förfoganderätt. Era gemensamma barn får ut sitt arv först när du som efterlevande make avlider.

Skulle du behöva närmare rådgivning kring frågor gällande arv och testamente rekommenderar jag att du kontaktar Familjens Jurist som erbjuder fysiska möten, telefonmöten samt onlinemöten. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Hör gärna av dig till oss igen om du har ytterligare frågor och funderingar!