Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan följer en redogörelse för bestämmelser när en gåva har givits till en arvinge. 

Fördelning av arv 
Bestämmelser om arv och testamente återfinns i ärvdabalken. När en person avlider ska dennes tillgångar, kvarlåtenskap, fördelas mellan dennes arvingar. Kvarlåtenskap ska i första hand fördelas mellan dennes barn (bröstarvingar), 2 kap. 1 § ärvdabalken. Huvudregeln är att vardera barn ska få lika stor andel av den avlidnes kvarlåtenskap, 2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken. En avliden förälder kan dock genom exempelvis ett testamente minska ett barns arv. Ett barn har dock alltid rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken. Arvslotten är det som barnen utan ett testamente hade haft rätt till. Om en avliden exempelvis har två barn är deras respektive arvslott 1/2, vilket innebär att deras respektive laglott som de alltid har rätt till blir 1/4. Är även den avlidnes barn avliden ska den andel som skulle ha tillfallit barnet fördelas mellan dennes barn, dvs den avlidnes barnbarn, 2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken. Om barnet som är avliden har två barn får dessa två barn alltså dela på den andel som hade tillfallit barnet. 

Förskott på arv
Gåvor som arvlåtaren under sin livstid har givit sina barn ska ses som förskott på arv om inget annat har angivits vid gåvans givande, 6 kap. 1 § ärvdabalken. Har det har angivits i ett gåvobrev att gåvan inte ska utgöra förskott på arv aktualiseras alltså inte bestämmelserna. Om bestämmelsen aktualiseras ska gåvans värde läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvingarnas arv. Detta innebär alltså att man adderar gåvans värde med de övriga tillgångar som finns kvar. Det totala värdet fördelas sedan mellan samtliga arvingar. Värdet av gåvan ska sedan avräknas från den andel som efter sammanläggning av gåvans värde och övriga tillgångar tillfaller det barn som tidigare fått gåvan. Detta innebär att barnet som har mottagit gåvan får mindre alternativt inget arv alls när den avlidnes tillgångar ska fördelas. Om gåvans värde är större än vad andelen är för den arvinge som tidigare mottagit gåvan, behöver inte arvingen återbära gåvans värde eller ersätta övriga arvingar för den gåvan som arvingen tidigare har fått, 6 kap. 5 § ärvdabalken. Om gåvans värde är större än andelen får alltså inte arvingen som mottog gåvan ta del av den kvarlåtenskap som finns kvar efter den avlidne eftersom den tidigare har fått en stor gåva. Sedvanliga gåvor, exempelvis födelsedagspresenter, ska dock inte avräknas som förskott på arv, 6 kap. 2 § ärvdabalken. Om bestämmelsen är tillämplig är det gåvans värde vid gåvotillfället som ska läggas till kvarlåtenskapen och alltså inte det som gåvan är värd vid dödsfallet, 6 kap 3 § ärvdabalken. 

Det förstärkta laglottsskyddet vid gåva
Eftersom det inte föreligger någon återbäringsskyldighet vid förskott på arv kan man istället pröva om det förstärkta laglottsskyddet ger bättre skydd, se 7 kap 4 § ärvdabalken. Genom det förstärkta laglottsskyddet kan en arvinge bli återbäringsskyldig till övriga arvingar för att dessa ska ha möjlighet att få ut sin laglott. Regeln omfattar två slags gåvor; gåvor som ges i nära anslutning till givarens bortgång samt gåvor som givaren fram till sin bortgång får använda, exempelvis om givaren får bo kvar i ett hus som denne har givit bort. Genom det förstärkta laglottsskyddet garanteras alltså respektive arvinges rätt till laglott (hälften av arvslotten) om gåvan har givits för dödsfalls skull eller om givaren behållit nyttjanderätten till egendomen.

Om det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras ska respektive arvinges laglott räknas fram som om gåvan aldrig hade givits. Detta innebär att gåvans värde sammanläggs med den övriga kvarlåtenskapen. Sedan räknas arvingarnas laglotter fram. Observera att laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken. Detta innebär att om det är tre barn som har rätt till arv så är deras respektive arvslott 1/3, medan laglotten blir 1/6. I mitt exempel kommer alltså de barn som inte har fått någon gåva ha rätt till 1/6 av arvet efter att gåvans nuvarande värde har lagts till egendomen om det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras. Den som tidigare fått en gåva kan då bli ersättningsskyldig för att de övrigas laglotter ska täckas. Om arvinge vill göra bestämmelserna gällande måste arvingen väcka talan om detta inom ett år från det att bouppteckningen har ägt rum, 7 kap. 4 § 2 st. ärvdabalken.

I ditt fall
Om morföräldern vid givandet av gåvan inte angav något om förskott på arv vid gåvans givande kan arvet till sonen som mottog gåvan påverkas eftersom bestämmelserna om förskott på arv då aktualiseras. Stämmer det att gåvan vid givandet och om den övriga kvarlåtenskapen var värd den summa du skriver kan det innebära att den sonen som mottog gåvan inte får något arv när kvarlåtenskapen ska fördelas. Sonen som mottog gåvan har dock inte enligt dessa bestämmelser någon skyldighet att ersätta de andra för gåvans värde, men har inte rätt till samma värde alternativt inget värde av den övriga kvarlåtenskapen. 

Genom bestämmelserna om det förstärkta laglottsskyddet kan istället sonen som mottog gåvan bli skyldig att ersätta de övriga arvingarna för sina laglotter. Det är dock inte självklart att det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras utan det är i slutändan en bedömningsfråga om kriterierna för bestämmelsen är uppfyllda. Jag kan tyvärr inte göra den bedömningen i det här fallet eftersom jag inte har tillgång till all relevant information, men att gåvan gavs i nära samband med dödsfallet kan tala för bestämmelsens tillämplighet. Om dessa bestämmelser aktualiseras sammanläggs gåvans värde med kvarlåtenskapen. Laglotterna räknas sedan fram. Hade den avlidne tre barn blir deras arvslotter 1/3 och laglotten 1/6. Att observera är dock att barnbarnen delar på det arv som hade tilldelats deras mor. Den arvinge som fick gåvan kan genom bestämmelserna bli tvungen att ersätta de övriga arvingarna för att dessa ska få ut deras laglotter som räknades fram efter att gåvans värde lades till. 

Rekommendation
Familjens Jurist är specialister på arvsrätt och hjälper er gärna med arvskiftet efter morföräldern. Här kan du läsa mer om hur Familjens Jurist kan hjälpa till med arvskiftet. Har ni ytterligare frågor kring arv, exempelvis vad gäller förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet, kan Familjens Jurist även hjälpa er med det. 

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare frågor får du jättegärna ställa dem till oss.