Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vad händer om en förälder ger bort alla sina tillgångar i sin livstid till endast en bröstarvinge?

Om en arvlåtare vill gynna endast en av bröstarvingarna och skriver gåvobrev & överlåter alla sina tillgångar innan sin bortgång till en bröstarvinge och uttrycklingen skriver att gåvorna INTE skall vara förskott på arvet......då har arvslåtaren inga tillgångar kvar till laglott och de andra bröstarvingarna......., har de andra bröstarvingarna rätt att åberopa "laglott" och kräva en del av gåvorna?

Rådgivarens svar

2020-07-23

Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Då jag inte känner till om du är den bröstarvinge som får gåvorna eller tillhör de övriga bröstarvingarna kan jag inte ge någon mer specifik rekommendation i ditt fall.

Din fråga rör arv och regleras i ärvdabalken.

Förskott på arv
Gåvor en avliden föräldern har gett sina barn under sin livstid ska ses som ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett, ärvdabalken 6 kap. 1 §. Huvudregeln är alltså att gåvor till ens barn ska ses som förskott på arv men när det uttryckligen (i till exempel ett gåvobrev) har föreskrivits att gåvor inte ska utgöra förskott på arv så gäller det. I situationen du beskriver kan det alltså inte röra sig om förskott på arv.

Det förstärkta laglottsskyddet
Det finns dock ett annat skydd för arvingar. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott ur en arvlåtares kvarlåtenskap. Laglotten består av hälften av arvslotten, ärvdabalken 7 kap. 1 §. När en förälder i livet ger bort sina tillgångar i gåvor kan något som kallas förstärkt laglottsskydd aktualiseras, ärvdabalken 7 kap. 4 §. Detta gäller trots att en gåva inte ska ses som förskott på arv. Det förstärkta laglottsskyddet har betydelse när en arvlåtare har givit någon en gåva i ett syfte som är att jämställa med testamente, till exempel eftersom arvlåtaren är döende eller tror att den snart ska dö. Ändamålet med gåvan måste vara att ordna arvet efter givarens död. Det förstärkta laglottsskyddet tillämpas även i situationer då givaren fram till sin död har kvar nyttan av den bortgivna egendomen, till exempel genom att denne behåller nyttjanderätt till en bortgiven fastighet.

Tillämpas det förstärkta laglottsskyddet så innebär det att gåvan räknas in i kvarlåtenskapen vid beräkningen av arvingarnas laglotter. Det innebär att barnet som har fått en eller flera gåvor kan bli återbäringsskyldig. Med andra ord kan barnet bli skyldig att ge tillbaka en del av gåvorna till dödsboet för att övriga arvingar ska få ut sina laglotter.

Er situation
Svaret på din fråga blir därför att bröstarvingarna som inte tar del av gåvorna har en möjlighet att åberopa det förstärkta laglottsskyddet i det fall du beskriver. Det viktiga är i så fall att arvlåtaren gett bort tillgångar i gåva eftersom denne tror att döden är nära förestående eller att arvlåtaren har kvar nyttan av gåvoföremålen. Vill en bröstarvinge göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste denne väcka talan vid domstol inom ett år från bouppteckningens avslutande, det vill säga efter arvlåtarens bortgång.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist. Dit kan man med fördel vända sig för att få hjälp med exempelvis gåvobrev eller arvskifte.

 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.