Hej! Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer en redogörelse för rättsläget utifrån de omständigheter du har nämnt. I ditt fall är det kapitel 3 i ärvdabalken (nedan förkortad ÄB) om makes arvsrätt som blir intressant.

Makes arvsrätt och förhållandet särkullbarns arvsrätt

Om en arvlåtare är gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. Om den avlidne arvlåtaren efterlämnar bröstarvingar (avkomlingar) som inte är bröstarvingar till den efterlevande maken, har endast den efterlevande maken rätt till arv om en eller flera bröstarvingar avstår från sin rätt till arv enligt 3 kap. 9 § ÄB. Den person som är barn endast till en av makarna kallas ofta för särkullbarn. Om ett särkullbarn avstår från arv till förmån för den efterlevande maken har särkullbarnet en rätt att ta del av den efterlevande makens bo när denne avlider. Den del man får arvsrätt i är den del som tillhörde den först avlidne maken.

I 3 kap. 2 § ÄB förklaras vad som händer om någon arvinge (efter den först avlidne maken) lever när den efterlevande maken dör. I det fallet är huvudregeln att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla de som har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Detta gäller även om kvarlåtenskapen har ökat eller minskat efter den efterlevande makens bortgång. En efterlevande make får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar.

Om särkullbarnen väljer att ta arvet finns en skyddsregel för den efterlevande maken i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB. Denna regel säger att efterlevande make alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne få egendom till så stort värde att den tillsammans med den efterlevandes egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (för 2018 är prisbasbeloppet 45 500 kr, fyra gånger prisbasbeloppet är 182 000 kr).

Hur fördelas arvet när en person är gift och har särkullbarn?

I ditt fall innebär ärvdabalkens regler att det finns två olika alternativ.

Det första alternativet är att ni barn väljer att ta del av arvet efter att er pappa avlider. Det innebär att om de totala tillgångarna är 100 så äger din pappa och hans fru sin hälft av tillgångarna. Din pappas andel kommer delas mellan dig och dina syskon. Kom dock ihåg att en efterlevande make/maka har rätt till att få minst 182 000 kr i bodelningen i enlighet med 3 kap. 1 § andra stycket ÄB. Samma sak skulle gälla om din pappas fru avled först.

Det andra alternativet är att ni barn väljer att avstå från arvet till förmån för er pappas fru. Det innebär att alla tillgångar går till din pappas fru, även om hälften ägdes av er far. När ni avstår från arvet har ni barn ändå arvsrätt till den andel som ägdes av er pappa. Din pappas andel kan dock minska eller öka i värde, och det kan vara bra att ha i minnet när man bestämmer sig för hur man vill göra med arvet när ens förälder avlider. Detta är rättsläget efrersom frun har rätt att göra (nästan) vad som helst med pengarna som hon får i arv. Hon kan däremot inte testamentera bort den del av tillgångarna som tillhörde din pappa.

Du har inte tolkat reglerna helt rätt. Det spelar ingen större roll vem av makarna som avlider först i arvssammanhang eftersom särkullbarn kan välja att få ut sitt arv när föräldern avlider. Du har nämnt att det inte finns några papper skrivna, och det är just ett testamente som skulle kunna ändra på arvsförhållandena. Barnen har däremot alltid rätt till hälften av den del av arvet som de skulle vara berättigade till om ett testamente inte fanns se bl.a. 7 kap. 1 § ÄB. I det fallet skulle ni då få 25 av 100, så som du har beskrivit i ditt exempel.

Sammanfattning

Det spelar ingen större roll vem det är av makarna som avlider först när man har särkullbarn. Dessa har rätt att få ut arvet efter sin förälder så länge skyddsregeln i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB inte är aktuell. Ett särkullbarn kan också välja att till förmån för den efterlevande maken avstå från arvet efter sin förälder. Detta leder till att man får arvsrätt i den del av kvarlåtenskapen efter den efterlevande som tillhörde den avlidne maken. Kvarlåtenskapen efter den efterlevande kan öka eller minska i värde och med det ökar eller minskar värdet av den andel som den avlidne maken hade.

I ditt fall bedömer jag att ni inte behöver säkra upp ert arv på något speciellt sätt. Det säkraste kortet av de två alternativen som finns för dig är att inte avstå från arvet efter din förälder. Då får man ut ett belopp och man behöver inte fundera över arvet efter den efterlevande maken. Men man kan välja att avstå om man vill även om det leder till en lite mer komplicerad situation. Om era föräldrar skulle vilja ha det på ett annat sätt skulle man kunna skriva ett testamente och då kan jag rekommendera att boka en tid hos en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor kan du ställa dessa till Fråga Juristen. Lycka till!