Vad händer med arv om en förälder gett bort fastighet till ett av barnen?
Hej,
Min fru, jag och våra två döttrar har flyttat in till min mors villa som har byggts om till ett tvåfamiljshus.
Min far gick bort för några år sedan och efter det har min mor bott själv i villan fram tills ombyggnationen och vår inflytt.
Vi ansåg det fördelaktigt då min mor är närmare 80 år och har svårt att gå och behöver viss hjälp i vardagen och även hjälp med praktisk skötsel och underhåll av huset, att vi bor i samma hus. Det innebär en trygghet helt enkelt.
I samband med detta skrevs villan över till mig med ett gåvobrev med villkor att villan inte är ett förskottsarv eftersom jag investerad i ombyggnationen, andra förbättringar och gjort en tillbyggnad, men också för ovan nämnda trygghet.
Tanken och förhoppningen är att vi skall kunna bo kvar i villan efter hennes bortgång. Vi är två syskon, min bror och jag, och vi undrar hur det blir med arvet. Hur starkt är villkoret att gåvan ej är ett arvsförskott och finns det undantag?
Vi vill alla att det skall vara så rättvist som möjligt men jag kommer inte ha råd att köpa ut min brors eventuella rätt till halva värdet av villan, det kommer dock finnas pengar i arvet vilket jag förmodar och anser rätt att det går till min bror men det är fortfarande inte nära hälften av villans värde.
Vad gäller vid en sådan situation och vilka alternativ finns? Tar man hänsyn till mina ovan nämnda investeringar och omhändertagande av min mor ifall det skulle bli en tvist eller försök till att ogiltigförklara gåvobrevet?
Rådgivarens svar
Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Jag besvarar din fråga utifrån antagandet att dina föräldrar var gifta när din far gick bort. Frågan berör förskott på arv, efterarv och laglottsskydd, som regleras i Ärvdabalken (ÄB).
Förskott på arv
Gåvor som en person ger till sin bröstarvinge (sitt barn) under livstiden antas utgöra förskott på arv om inte annat föreskrivs. Eftersom din mor i gåvobrevet angav att gåvan inte var ett förskott på ditt arv, är presumtionen om förskott på arv bruten. Gåvan ska därför inte anses som ett förskott på ditt arv. I denna del ser jag inga problem.
Dock är det bra att veta att ett gåvobrev är en rättshandling, som skulle kunna anses ogiltig enligt avtalslagen om vissa omständigheter föreligger, se AvtL §§ 28 -36. Dessa regler handlar till exempel om rättshandlingar som kommit till på grund av tvång, hot eller genom utnyttjande av någons oförstånd eller beroende ställning. Det finns dock andra regler som jag tänker är mer relevanta i ert fall, som följer nedan.
Makes arvsrätt och efterarv
Arvsordningen föreskriver att en persons barn ärver lika lott av kvarlåtenskapen, ÄB 2:1. Om personen som går bort är gift, så ärver dock maken först, ÄB 3:1. Barnen har istället en rätt till efterarv, som delas ut då även den efterlevande maken gått bort. Vid det tillfället är det alltså två arv som delas ut; arvet efter den först bortgångne maken, och arvet efter den efterlevande maken.
Under sin livstid har den efterlevande maken (med vissa begränsningar) rätt att använda och förbruka egendomen som hen ärvt av sin make. Detta kallas att maken innehar egendomen med fri förfoganderätt. Dock får maken inte bestämma vad som ska hända med den ärvda egendomen efter sin egen död, eftersom denna ju då ska delas ut till den först avlidne makens barn.
Eftersom den efterlevande maken är fri att använda arvet finns det en regel som ska skydda efterarvingarnas rätt, nämligen ÄB 3:3. Kortfattat innebär regeln att om den efterlevande maken minskar sin egendom genom gåva, utan hänsyn till den först avlidne makens arvingar så kan det bli aktuellt med vederlag till den först avlidnes arvingar.
I ert fall skulle det innebära att ditt arv minskas för att kompensera att din brors arv efter er far minskats genom din mors gåva. Om din lott inte räcker till för att kompensera kan det bli aktuellt att gåvan, eller dess värde ska återbäras.
Förstärkt laglottsskydd
En annan viktig regel är laglottsskyddet. Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott, se ÄB 7:1. Skyddet innebär att en person till exempel inte kan testamentera bort all sin egendom och göra sina barn, eller ett av sina barn arvlöst. Skyddet av laglotten är så pass starkt att om en person ger bort saker under sin livstid med ett syfte som är att jämställa med testamente, så gäller detsamma som för testamente, alltså att en arvinge ändå kan få ut sin laglott genom jämkning, se ÄB 7:4.
En gåva med syfte att jämställa med testamente är gåvor som är menade att reglera vad som händer med tillgångar efter givarens bortgång. Till exempel avses gåvor som inte innebär någon ekonomisk konsekvens för givaren under dennes livstid, utan där givaren under sin livstid behåller nyttan av den bortgivna egendomen.
Under omständigheterna att din mor kommer att bo kvar i huset, och att tanken är att ni ska bo kvar efter hennes bortgång, låter det som att gåvan kan anses vara just en sådan här gåva. Du som gåvomottagare riskerar därför att bli återbäringsskyldig för det som saknas från din brors laglott.
Sammanfattning och råd
Sammanfattningsvis kan det finnas hinder för att åstadkomma det du vill uppnå. Din bror har vissa rättigheter som han kan välja att göra anspråk på. Dock vill jag betona att det inte är några problem så länge ni kommer överens. Ett arvskifte är ett avtal mellan arvingar, och om ni vid ett framtida arvskifte landar i något som känns rättvist, så kommer detta gälla.
Om du har frågor kring de investeringar du gjort, eller något annat som ni funderar på i detta rekommenderar jag att prata med en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist. Arvskiften kan vara en svår process att genomgå, och om alla vet vad som gäller minskar risken för att senare hamna i tvist med varandra. Familjens Jurist kan också hjälpa till med alla delar av ett arvskifte, du kan läsa mer här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.