Vad går först vid tolkning av testamente, en summa pengar eller en fastighet?
Hej! Enligt testamente ska min far få ut 200 000 SEK från hans frus dödsbo (hon är nu avliden). Hans fru äger huset som han har full besittningsrätt till så länge han vill/lever men det finns ett lån på huset (400 000 SEK). Huset är testamenterat till hennes dotter (särkullbarn). Hur gör man med det lån som finns kvar på huset? Ska det först och främst betalas/lösas ut med de tillgångar som finns i dödsboet? Vad händer isf. om dessa tillgångar inte även räcker till min fars arv på 200 000? Finns någon "turordning" vilka fodringar som ska betalas ut först? Ska den testamenterade dottern stå för räntekostnaderna under tiden som min far bor kvar? Vad finns för andra "alternativ"? Mvh
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga juristen med din fråga! Din fråga berör arvsrätt och testamente, vilket regleras av ärvdabalken. Jag kommer inledningsvis förklara vad som gäller i allmänhet för att sedan redogöra för din situation och slutligen lämna en rekommendation.
Allmänt om testamente och arv
Vid tolkning av testamente är arvlåtarens vilja utgångspunkt, 11 kap. 1 § ärvdabalken. Av 20 kap. 1 § ärvdabalken följer att en bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet. Den avlidnes tillgångar och skulder sammanställs så som de var på dödsdagen, 20 kap. 4 § ärvdabalken. Det är inte möjligt att ärva skulder. Om skulderna är större än tillgångarna försätts dödsboet i konkurs.
Legat och turordning
Legat är en förmån som framgår av testamente, 11 kap. 10 § ärvdabalken. Det innebär att testamentet pekar ut att en viss person ska få en viss sak. Såväl fast egendom som lös egendom kan utgöra legat. Legat rörande en sak kallas saklegat, medan legat rörande pengar kallas penninglegat. Personer som enligt testamente erhåller legat har rätt att plocka ut egendomen före arvskiftet sker. Av 11 kap. 3 § ärvdabalken framgår att om samtliga legat inte kan utgå så har legat som avser viss egendom företräde, vilket innebär att ett saklegat har företräde framför penninglegat. I vissa fall finns det dock möjlighet att göra avsteg från regeln i 11 kap. 3 § ärvdabalken. Det handlar främst om tillfällen då arvlåtarens egendomsförhållanden kraftigt förändras på så sätt att dennes tillgångar minskat i relation till dess skulder sedan tiden då testamentet skrevs. Om fördelningen inte längre kan anses spegla testators vilja kan personer som erhållit tillgångar genom legat tvingas återge detta. Ett annat undantag är om testators tillgångar inte längre täcker dennes skulder. Personer med legat kan då tvingas återge dessa för att dödsboet inte ska gå i konkurs, 21 kap. 5 § ärvdabalken.
Din situation
Både din far och hans avlidna makas dotter har genom testamentet erhållit legat. Dotterns legat utgör dock ett saklegat, vilket går före din fars penninglegat. Eftersom man enligt svensk rätt inte kan ärva skulder ska dottern inte betala bolåneräntan på huset. Skulden ska istället lösas vid arvskiftet. Om det är så att dödsboet i övrigt inte kan täcka skulden som är kopplat till saklegatet kan det dock återgå till dödsboet för att lösa skulden. Det kan dock endast ske om det anses mer i linje med testators vilja än att skulden täcks av din fars penninglegat.
Rekommendation
För att urskilja testators vilja krävs mer information än det som framgår av frågan. Min rekommendation är därför att ni kontaktar en jurist för vidare rådgivning. Vi på familjens jurist hjälper dig gärna, ni kan boka en tid här!
Hoppas du har fått svar på din fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.