Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vad gäller när den ena dödsbodelägaren sammanbott med den avlidne?

Min och min brors mor avled 1/9. Min bror har bott hos henne de senaste 20 åren, men har end. varit skriven där. Nu anser min bror att inga saker får hämtats från henne då det är varit hans hem också så länge. Hennes kläder var OK för vem som helst att hämta.
Jag som den enda andra dödsbodelägare vet att det inte finns så mycket i lägenheten som min bror skulle ha köpt.
Hur ska jag bära mig åt för att ärvä 50% av HENNES lösöre mm?
Jag kanske inte vill ha någonting, men vill veta vad lagen säger då min bror har bott där i 20 år? Det finns mycket nya saker som min mor har fått i present t.ex.

Rådgivarens svar

2020-09-17

Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.

Allmänt om arv

Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne har barn, så kallade bröstarvingar, ärver dessa enligt 2 kap. 1 § ÄB. Finns inget testamente så delas arvet lika på bröstarvingarna då deras arvslotter är lika stora. Det är arvtagarna som tillsammans ska förvalta dödsboet i egenskap av dödsbodelägare. Att dödsbodelägarna förvaltar boet innebär att de utreder den avlidnes tillgångar och skulder, förrättar en bouppteckning, avvecklar boet och genomför ett arvskifte.

Den dödsbodelägare som bodde tillsammans med den avlidne har en vårdplikt för den avlidnes egendom. Detta följer av 18 kap. 2 § ÄB och innebär att innan dödsboet kan börja förvaltas ska egendomen tas hand om. För det mesta innebär detta endast att egendomen ska förvaras.

Senast tre månader efter dödsfallet ska dödsbodelägarna förrätta en bouppteckning. Detta är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder så som de såg ut dagen för dödsfallet. Det är den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård som bestämmer tid och ort, utser två vittnen och kallar dessa samt övriga dödsbodelägare (20 kap. 2 § ÄB). När bouppteckningen är förrättad ska den skickas för registrering till Skatteverket. Det sista steget är att genomföra ett arvskifte. Detta görs när bouppteckningen är färdig, eventuella skulder har betalats och boet är förvaltat. Det som kvarstår av den avlidnes kvarlåtenskap ska då fördelas till arvtagarna.

Din situation

Det faktum att din bror har bott hos din mor under en längre tid påverkar inte din rätt att ärva. I egenskap av bröstarvinge har du fortfarande rätt till din arvslott. Att din bror sammanbodde med er mor innebär att han har en vårdplikt över egendomen. Det första som ska göras är att upprätta en bouppteckning. Detta görs för att fastställa hur stor kvarlåtenskapen är efter er mor. Det är din bror som har ansvaret att kalla till förrättandet och all din mors egendom ska skrivas upp och värderas. Det kan ta tid att reda ut vilken egendom som tillhörde din mor men det är ni i egenskap av dödsbodelägare som ska göra detta. Kan ni inte komma överens om hur dödsboet ska förvaltas finns det en möjlighet att vända sig till Tingsrätten och begära en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen tar då över ansvaret för förvaltningen och utredningen av boet.

Sammanfattningsvis kan sägas att din arvsrätt inte påverkas av att din bror har sammanbott med er mor. Hennes dödsbo måste dock utredas för att arvskiftet ska kunna genomföras.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar eller behöver vidare hjälp i ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta en jurist på Familjens Jurist. De är experter på frågor om dödsbon och arvskifte.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.