Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med dina frågor! 

Regler om testamenten och arvsrätt finns främst i ärvdabalken. Nedan kommer jag att redogöra för rättsläget och vad en tillämpning av reglerna leder till i din situation.

Sambos möjlighet att ärva varandra 
Som du redan konstaterat ärver inte sambos varandra automatiskt, utan det krävs ett testamente. Utan testamente skulle sambornas respektive barn ärva direkt efter sin förälders bortgång, eftersom de är bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Att den efterlevande sambon ärver med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt, betyder att den efterlevande får disponera över och använda tillgångarna helt fritt. Den efterlevande sambon får alltså fritt sälja och konsumera egendomen som den genom testamentet har ärvt. Hen får däremot inte själv testamentera bort tillgångarna hen ärvt av den först avlidne eller ge bort en så stor del att det orsakar en väsentlig minskning av tillgångarna (3 kap. 3 § ärvdabalken). De tillgångar som finns kvar efter en avliden person kallas i ärvdabalken för kvarlåtenskap. 

Barnen kan direkt begära ut sin laglott
Trots ett upprättat testamente mellan sambos föreligger det ingen garanti för att den efterlevande sambon ärver alla tillgångar. Bröstarvingar har nämligen alltid rätt att direkt efter sin förälders bortgång få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av de tillgångar som en person har rätt till genom arv (7 kap. 1 § ärvdabalken). Bestämmelserna om laglott finns till för att föräldrar inte ska kunna göra sina barn helt arvlösa.

Ett testamente som inskränker barns rätt till laglott kan klandras och barnet kan då begära ut sin laglott direkt (7 kap. 3 § ärvdabalken). Den efterlevande sambon får då istället de tillgångar som är kvar efter att laglotten gått till bröstarvingen. Det kan också vara så att testamentet är utformat som att respektive barn får ut sitt arv när båda samborna har avlidit. Barnen kan då välja att inte begära ut sin laglott utan vänta tills båda samborna har avlidit. 

Vad är det barnen faktiskt ärver? 
Testamentet kan alltså utformas så att den efterlevande sambon ärver den först avlidne sambon med fri förfoganderätt och att den först avlidne sambons barn ska ha rätt till allt/en del av sitt arv först när den efterlevande sambon avlider. Det som den först avlidne sambons arvingar i sådana fall senare har rätt till utgör en andel av den efterlevande sambons tillgångar. Hur stor denna andel är beror på hur stor andel arvet från den först avlidne sambon utgjorde av den efterlevande sambons totala kvarlåtenskap. Detta innebär att de arvingar som sedan har rätt till efterarv inte har rätt till en bestämd summa utan en andel av den efterlevande sambons totala kvarlåtenskapen. Andelens storlek uttrycks i en kvotdel/procentsats och är alltså densamma oavsett om tillgångarna hos den efterlevande sambon ökar eller minskar i värde. 

Huvudregeln är att arvingar ärver en lika stor del vardera (2 kap.1 § 2 st. ärvdabalken). Barnen till den först avlidne sambon får alltså enligt huvudregeln dela lika på den andel som efterlevande sambon ärvt med fri förfoganderätt. Värt att komma ihåg är dock att vi i Sverige i princip är fria att testamentera hur vi vill (men att laglotten inte kan testamenteras bort) och att fördelningen av tillgångarna alltså inte behöver vara lika mellan barnen, det beror på testamentets utformning. 

Vad som gäller i er situation 
Den efterlevande sambon som ärvt med fri förfoganderätt har rätt att sälja den gemensamma bostadsrätten och köpa en annan. Fri förfoganderätt innebär inte något skydd för barnen mot att den efterlevande sambon gör bra eller dåliga affärer som påverkar tillgångarnas värde. Däremot får inte den efterlevande sambon utesluta den först avlidnes bröstarvingar genom att testamentera bort tillgångarna eller ge bort större delen av tillgångarna som gåva till någon annan. När efterarvet väl ska fördelas är det alltså andelen som efterlevande sambon innehar med fri förfoganderätt som ska fördelas mellan den först avlidne sambons arvingar. Arvet för barnen till den först avlidne sambon behöver alltså inte nödvändigtvis vara hälften av de tre miljoner som bostadsrätten var värd eftersom den efterlevande sambon får sälja och konsumera egendomen, vilket innebär att andelen kan motsvara en annan summa än vad den gjorde när den första sambon avled. 

Rekommendationer för dig
Om någon av samborna i din situation har gått bort kan de få avlastning i det administrativa arbetet genom Familjens Jurists dödsboförvaltning, samt hjälp med både bouppteckningen och själva arvskiftet.  

Om frågan var ställd mer i förebyggande syfte och samborna vill upprätta ett testamente rekommenderar jag dig att kontakta Familjens Jurist för att upprätta ett testamente (självklart finns möjligheten till ett Corona-anpassat möte över telefon eller videosamtal), eller skapa ett direkt i Familjens Jurists onlinetjänst: testamente online. Testamentets utformning och ordalydelse är centralt när det gäller sambos möjligheter att ärva varandra och en duktig jurist kan se till att det praktiska resultatet verkligen blir som ni har tänkt er.

Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor eller funderingar.