Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din situation och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

Vem ärver?

När någon avlider finns det en bestämd arvsordning som anger vem som ärver. Arvet ska som utgångspunkt fördelas enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken där det i första hand är den avlidnes barn, bröstarvingar, som har rätt att ärva (2 kap 1 § ÄB). Om den avlidne inte har barn eller annan bröstarvinge anges det i arvsordningen vem som istället ska ärva. Om den som avlider var gift är det dock maken som ärver i första hand. Maken ärver då framför eventuella gemensamma barn som får rätt till efterarv när båda föräldrarna gått bort (3 kap 1 § ÄB).

Full äganderätt och fri förfoganderätt

När ena maken avlider ska en bodelning göras där makarnas egendom fördelas mellan dem. När äktenskapet har upplösts genom att en maken avlider är huvudregeln att egendomen ska fördelas lika (9 kap 1 § ÄktB). Den efterlevande maken får sin andel från bodelningen med full äganderätt. Att denna andel innehas med full äganderätt innebär att det inte finns några begränsningar för hur tillgångarna får användas. Egendomen får både ges bort i gåva och testamenteras. Som nämnt ovan är det den efterlevande maken som ärver om den avlidne var gift vid sin bortgång (3 kap 1 § ÄB). Den andel av den avlidnes kvarlåtenskap som inte utgör den efterlevande makens egendom med full äganderätt utgör arvingarnas arvslott. Denna andel som i första hand skulle ha utgjort bröstarvingarnas arv ärvs av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att det ärvs med fri förfoganderätt innebär att det finns vissa begränsningar för hur tillgångarna får användas. Egendomen får inte skänkas bort i gåva och inte heller testamenteras bort.

Sammanfattning och rekommendation

När den avlidne är gift är utgångspunkten av det är den efterlevande maken som ärver. Den efterlevande maken ärver framför de gemensamma barnen. Efter att bodelningen har gjorts ärver den efterlevande maken sin andel med full äganderätt och den andel som utgör bröstarvingarnas arv ärvs med fri förfoganderätt.

Utifrån din fråga tolkar jag det som att dina svärföräldrar enbart har gemensamma barn. Din svärmor är därför den som i första hand ärver eftersom de var gifta. Följden blir att deras barn sedan har rätt till efterarv från sin pappa när den andre föräldern går bort. I detta skede har alltså inte de gemensamma barnen rätt att få ut något arv. Eftersom din svärmor ärver kvarlåtenskapen efter sin make blir hon ägare till den fastighet som de tidigare ägt gemensamt. Din svärmor har därför rätt att sälja denna fastighet. Den del av hennes makes kvarlåtenskap som utgör barnens arv har hon dock ärvt med fri förfoganderätt och denna del av arvet får hon därför inte ge bort i gåva eller testamentera bort. Detta eftersom det ska fördelas mellan barnen efter att hon gått bort. Utöver dessa begränsningar gällande den fria förfoganderätten är utgångspunkten att hon har rätt att själv bestämma hur kvarlåtenskapen ska användas.

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist om du har ytterligare funderingar.